Göteborgsposten – 25 maj 1871, sida 1

UItmyntningen af Caroliner. Till Red. af Götehorgs-Posten. Såsom man sinner af de senaste underrättelserna från Riksdagen har vederbörande utskotts förslag att anhålla hos K. M:t om pregling af 23samt 5-carolinstycken blifvit så väl af Första som af Andra Kammaren afslaget. Genom detta Riksdagens beslut synes ins. icke något vara förloradt. — Ändamalet med det nuvarande carolinmyntet, motsvarande 10 francs, eller 7 rdr 20 öre rmt, skulle ju vara att förbereda och lätta öfvergången till ett svenskt myntsystem, grundadt på guld såsom standard, och med den franska frandens värde såsom myntenhet, dervid man förutsatt, att denna myntenhet, hvilken för närvarande, om ins. ej misstager sig, är antagen endast af Frankrike, Belgien, Schweiz och Italien, jemväl skulle i en snar framtid blifva den gällande i de fleste öfrige civiliserade länder och sålunda utgöra grunden för ett blitvande universalmyntsystem. Genom de nuvarande carolinernas pregling lärer man dock ej hafva ett tuppfjät närmat sig det föresatta målet. Det är tydligt, att ett guldmynt, som ej utgör multipel af vårt eget lands myntenhet, svårligen kan blifva användbart såsom allmänt bytesmedel inom landet; och att carolinen, såsom vi veta, ej heller kunnat sättas i omlopp i de stater, der jrancen eller mynt med densamma motsvarande värde är myntenhet, låter sig lätt förklara af den mindre betydliga samfärdsel, som emellan dessa länder och Sverige eger rum; hvartill kommer den för samma länders invånare främmande benämningen: carolin. Utmyntningen af de nuvarande enkla carolinerna har således, efter ins:s förmenande, varit ett i högsta grad opraktiskt företag; och att, då dessa snart sagdt alldeles uteblifvit ur allmänna rörelsen, vänta bättre verkan af att mynta 23och 5-carolinstycken, dertill synes man hafva saknat giltig anledning; ty såsom sådan kan ins. ej anse, att sistberörde myntvalörer åtminstone kommit att motsvara fulla riksdalerstal, neml. 24-carolinstycket 18 rdr rmt (4! specier eller I rdr danskt) och 5-carolinstycket 36 rdr rmt ( 9 specier eller 18 rdr danskt). Denna omständighet hade säkerligen blifvit af ringa betydenhet, enär vid större liqvider räkningen, på grund af sjelfva vårt sislersystem, om hvars förändring ju ej är fråga, beqvämligast sker efter tio-, hundraoch tusental; hvadan ock valörerna å allt slags sedelmynt till högre belopp än enheten i senare tider varit lämpade efter decimalsystemet. Men felet ligger här, d. v. s. hvad pähittet om utmyntning at caroliner beträffar, deruti, att man, såsom så ofta sker i vårt kära fädernesland, lemnat det praktiskt nyttiga och verkställbara ur sigte för det teoretiska och utopiska, att man trott sig kunna medelst ett jättesteg hinna framom sin tid. Man har velat vinna två ändamål på en gång, — nemligen att få guld till standard och att lätta införandet af francen såsom myntenhet, och man har gått miste om beggedera. Ins. anser, såsom redan är antydt, det hatva varit ctt fullkomligt misstag att besluta myntning af ett svenskt mynt, grundadt på en i främmande länder alldeles olika myntenhet. Han betviflar högeligen, huruvida det kan vara skäl för Sverige att antaga franc-värdet till myntenhet sålänge det såsom sädan hvarken antagits at Norge och Danmark eller af England, Tyskland och Nordamerikas förenta stater. Men i alla händelser tyckes det såsom pregling och utsläpppande i rörelsen af mynt, grundadt på en ny myntenhet, bort ske först i och med detsamma denna myntenhet blifvit såsom för landet gällande antagen. Anser man deremot, att svenska myntsystemet, hvilken myntenheten an må vara eller blifra, bör grundas på guld såsom standard, och vill befrämja förverkligandet häraf genom att sätta guldmynt i omlopp, torde bästa medlet dertill vara att prägla guldstycken å sådane belopp Riksdaler Riksmynt, som antingen utgöra jemna tiotal eller åtminstone ingå såsom factorer i 100. — Om vid den tid, då carolinernas pregling beslöts, man i stället beslutit att pregla guldmynt om 10 riksdalers och 25 riksdalers valör, så hade sannolikt sådane guldmynt blifvit hundrafallt mera spridda i allmänna rörelsen, än förhållandet varit med carolinerna. Ins. beder särskildt sa pepeka, att han icke tillt or sig kunna bedöma, huruvida det är skäl att här i Sverige grunda myntsystemet på guld, i stället för på silfver, såsom standard; hvarom meningarne torde vara mycket delade. Men det synes honom såsom borde de, hvilka hålla åsigten om guldsystemets töreträde, söka vid nästa riksdag genomdritva beslut om pregling af guldmynt dels af 10 och dels at 20 eller 25 riksdalers valör; hvaremot carolinerna borde indragas. — Att öfvergitva vår nuvarande myntenhet och i stället införa franc-systemet, torde ej på lång tid böra iträgakomma. Beslutar man sig likväl omsider derför — men först då — torde man böra återgå till pregling af caroliner, enkla och dubbla, eller möjligen flerdubbla.