Göteborgsposten – 24 maj 1871, sida 2

I stort taget fortfar dock det gamla förhällandet. Ännu har ej det till England emigrerade franska kapitalet blifvit gripet af hemlängtan, och att spekulationen alltjemt är återhållsam framgår tydligast af förhållandena i Englands bank. Oaktadt under nästföregående vecka en minskning af metallförrådet skedde, beroende på de till Södra Ame. rika utgående remisser, hvilka utgjorde afbetalningar å flere staters i England upptagne lån, har under den senast förflutna en tillväxt i detsamma skett af ej mindre än 3 mill. Å. Samtidigt har sedelcirkulationen aftagit, så att sedelstock och myntförråd numera äro i det närmaste lika, bådadera öfverstigande 24 mill. Å. En åderlåtning af den betydenhet, som Frankrikes låneoperation skulle utgöra, synes verkligen vara af nöden vid all denna plethora. Frankrikes finansminister, hr Pouyer-Quertier, påstås förhålla sig mycket retir i lånefrågan och säges hafva gjort sig till regel att hellre sökas än söka — en regel som nog är gyllene i angelägenheter som denna, blott den låter sig iakttagas. Från Frankfurt berättas t. ex. med anspråk på trovärdighet att ett af flere aktade bankirhus — Sulzbach, Hahn och Reinar — honom erbjudet låneförskott till gäldande af första krigskostnadsersättningen icke blifvit af honom antaget. Säkerligen skall dock redan nästa vecka bringa klarhet i det ämne, hvarom gissningarne så länge hvälft sig, nemligen derom huru Frankrikes ledande finansierer sjelfva tänkt sig den stora transaktionen skola utföras. Man vet nu med säkerhet att Tysklands användning af första afbetalningen kommer att blifva inlösandet af skattkammarebevis till ett belopp af 200 mill. Thlr. Hvad som en stat medelst upplåning beröfvar den enskilta penningmarknaden, kommer således omedelbart genom en annan stats utbetalningar denna marknad till godo. Det är en gammal erfarenhet att när ett nytt lån för en stat upptages kursen på dess förra lån något sänkes. Detta förhållande beror på flera lätt upptäckta anledningar, hvaribland äfven den finnes att ju mer man lånar desto mer sätter man sig i skuld Det har varit Spanien förbehållet att gifva exempel på motsatsen af hvad som annars är förhållandet, Vid ryktet om att ett nytt lån för detta land på 6. mill. lyckats afslutas, steg nemligen kursen på alla spanska statspapper ögonblickligen. Orsaken dertill är dock ej synnerligen smickrande tör landet. Denna försträckning syntes nemligen dess fordringsegare innebära en garanti för att annuiteterna nu under några år ordentligt skola åt dem utbetalas, hvilket icke alltid varit fallet. Lyckligtvis ha innehafvarne af de spanska statsobligationerna erhållit dem med så stor kapitalrabatt och draga dessutom dessa en så ansenlig ränta att erhållandet af annuiteten under några år förskaffar åt lånegifvaren hans kapital åter. Uppgifterna om Italiens utrikeshandel under det första qvartalet af innevarande år ådagalägga en tillväxt i landets utförsel som är särdeles storartad. Exporten har nemligen belupit sig till ett värde af 421 mill. fr. mera än hvad som utfördes under motsvarande tid år 1870. Största förökningen faller på sidenoch bomullsvaror, samt dernäst på oljor o. d. Det är väl sannt att kyrkostatens export nu ingår i uppgiften, hvilket icke tillförne varit förhållandet, men resultatet måste i allt fall anses vara mycket gynnsamt. Landets import har samtidigt förminskats med något mera än 2 mill. fr. Redan sedan någon tid tillbaka pågår i åtskilliga länder särdeles i Tyskland, en bankstiftningsfeber af sådan häftighet och styrka att man ovilkorligen deraf föranledes att ställa på sig sjelf den frågan, huru detta väl skall sluta. Inom högst få andra områden är det visserligen så vigtigt för alimänheten att konkurrens finnes som inom penningoch bankväsendet. Men å andra sidan får man taga sig i akt för, det splittringen ej går så långt att administrationskostnaden allt för mycket fördyras. Det är den länebehöfvande allmänheten som ytterst får betala såväl den vanliga administrationskostnaden som dess förökning, och olägenheten häraf torde ej tillräckligt motvägas af de fördelar, som konkurrensen vid utlåningen för henne innebär. De banker, om hvilka nu är fråga, äro åtminStone flertalet af dem inrättade i ett vidsträcktare syfte än det som ligger till grund för t. ex. våra svenska banker, De hafva nemligen icke ensamt till mål att underlätta handel och omsättning, utan de äro ock förläggare af industrien och produktionen. Men oaktadt detta vidsträckta operationsfält och oaktadt gagnet af dem sålunda kommer en större allmänhet till del, kan det dock ur en annan synpunkt betviflas huruvida nyttan af deras stora tillökning kan anses vara alldeles obestridd. Den lilla industriens kapitalbehof är för obetydligt att af dem kunna beaktas, men å andra sidan ser denna industri sina forna privata förläggare, lockade af de höga dividenderna, skynda in som aktieegare i dessa banker eller ock spekulera i de på lång framtid beräknade industrieller kommunikationsföretag, för hvilka bankerna åtaga sig anskaffandet af kapital, i afsigt icke att för sig behålla de obligationer, hvarpå försträckningen grundas, utan tvärtom för att sprida dem bland så stor massa som möjligt. Vi hinna för dagen icke ens att inregistrera namnen på alla de nya kreditinstitutioner, som unde senaste veckorna sett dagen. Bland dem finnas, utom banker af det slag, vi ofvan antydt, äfven hypoteksbanker och banker, hvilka tagit till sin uppgift att enligt engelskt mönster göra användandet af cheques mera kändt bland allmänheten och hvilka tyckas derå grunda en förhoppning om att i kretsen af förut befintliga bankinrättningar intaga en bemärkt ställning. En del af dem äro att betrakta såsom filialafdelningar till förut bestående moderbanker, och äro upprättade såsom finansiella stöd för de sistnämndas transaktioner utom den plats, der de blifvit grundade. Äfven här blir man varse det förut anmärkta draget, att kapitalet med mara kaemananlitism än någonsin förut söker nlane