rar sitt lif; för huru mycket? tro hundra pund? nej, femtusen. Inom ett år derefter försvinner han vid en explosion. Några veckor efteråt finner man i floden ett fragment af en menniskokropp; en arm och en hand, men ej ansigtet, tänk på det, Fragmentet är klädt i brunt kläde, och Little bar brunt kläde, det är godt och väl; men sjösoldaten befanns från hufvud till fot vara iklädd Shifty Dicks kläder. Men låtom oss gå vidare. Dot fanns on slät guldring på handen som hittades i Hillsboroughfloden, och min stackars dotter hade gifvit Little en slät guldring. Men hvad hindrar att någon bedragare köpt en sjelfspillings kropp och satt en slät guldring på handen? Om jag hade papper och blick här, skulle jag med svart på hvitt bevisa er att det i Martinska bedrägeriot fanns långt större svårigheter att öfvervinna än någonsin i detta. Har det ej förekommit er mycket besynnerligt att ej återstoden af Henry Littles kropp blifvit funnen? Allt kan nog vara riktigt; men jag är mera böjd att tro den der armen vara ditlagd och att någon som kallar sig arfvinge till eller har inteckning i Littles lifförsäkring snart skall kräfva Gosshawk på femtusen pund. Men jag skall säga den personen att jag vill se ansigtet först och att modern skall bekräfta att detta ansigte är soners, innan jag utbetalar en shilling af lifförsäkringen. Jag är förundrad öfver att ännu ingen kommit och velat göra sina anspråk gällande. Ni ser blek ut, och det är ej att undra på: detta är ej något behagligt ämne för en aftonkonversation. Coventry var verkligen blek och han var i stor förlägenhet för hvad han skulle svara, ty mr Cardens skarp