Göteborgsposten – 19 maj 1871, sida 1

3 . Från Riksdagen. Båda Kamrarne sammanträdde i Tisdags på f. m. och äfven en stund på aftonen, ehuru då endast for bordläggning af dets. k. finansbetänkandet. Vi redogöra etter Dagbl. för dessa sammanträden. I Första Kammaren antogs efter en kort diskussion med 57 röster mot 19 grefve C. G. Mörners amendement till sammansatta Statsoch Bevillningsutskottets betänkande i fråga om förhöjd reclitulionsasqift vid utförsel af bränvin, enl. hvilket amendement slutet skulle lyda: och att denna törhöjda restitution må utgå fr. o. m. den 1 nästkOktober. Minoriteten röstade för utskottets förslag. Andra kammaren fattade äfven samma beslut efter en temligen vidlyftig öfverläggning. De flesta talarne voro ense derom, att en förhöjning i restitutionen borde ske på grund af Riksdagens beslut om tillverkningsskattens höjande från 70 till 80 öre, och meningsskiljaktigheten rörde blott tiden för densammas inträdande. I afseende härå ville hrr Gumolius, trih. Gripenstedt, Ola Andersson i Nordanå, P. Nilsson i Espo, Liss Olof Larsson, C. Ifvarsson och Berg, att förhöjningen ej måtte medgisvas tidigare än trån och med den dag, då den törhöjda tillverkningsskatten började utgå, och hvilken dag ansågs vara d. 1 Oktober, då ett nytt bränvinstillverknivgsår tager sin början. I annat fall skulle de, som nu hatva bränvin på lager och vilja under sommaren utskeppa detsamma, erhålla en ren present af 10 öre pr k:a, hvarigenom, i händelse, såsom man supponerat, den blifvande exporten blefve 2 mill. k:a, staten skulle göra en förlust å 200, uoo rdr. I öfverensstämmelse med dessa äsigtor framstäldes olika törslag till redaktionsförändringar i utskottets hemställan; men samtliga denna sidas talare förenade sig till sist om det at Första kammaren fattade beslut om den förhöjda restitutionens utgående från och med d. 1 Oktober. För utskottets förslag yttrade sig, förutom motionären, hrr frih. Fock, grefve Posse, Lyttkens, Forssbeck och Almqvist, hvilka dels i afseende å den föregifna presenten framhöllo, att densamma var gifven redan i det ögonblick, förhbjning i tillverkningsskatten beslutades, dels betonade nödrändigheten af att något blefve gjordt för att åstadkomma export af bränvin från vårt land, en export, som under sommaren skulle kunna uppbringas till 2 mill. kannor och, en gång inledd, skulle kunna fortgå och utvecklas. Men denna export borde företrädesvis ställas till Frankrike, hvars vinhandlare emellertid redan i Juli och Augusti måste förse sig med sitt behof af sprit, hvarför möjlighet borde så snart som möjligt beredas. Frib. Gripen:tedt anmärkte i afseende å detta raisonnement, att, huru Önsklig än en export vore, den dock borde endast åstadkommas på naturlig väg, och en sådan vore det ingalunda att bereda bränvins-exportörer en premie. Deremot vore det ändamålsenligt att, genom anstalter for undervisning och upplysning om förbättrade tillverkningssätt, bringa våra sprittillverkare i stånd att täfla med de utländska. Härigenom skulle utan alla koustlade medel en export uppstå. Hr Kallstenius var den ende, som å utskottets hemställan yrkade rent asslag, emedan hvarje förhöjd restitution i alla händelser skulle för den närmaste framtiden blifva en present åt exportörerna. Civilminittern ansåg utskottets förslag, i händelse det blefve antaget, vara så formuleradt, att det lemnade K. M:t fria hander i afseende å tiden för förhöjningens intrådande, samt anmärkte, att den nya forsattningen angående, brävinstillverkningen ej skulle hinna uiarbetas förrän i Augusti eller kanske September: Utan diskussion godkändes af båda Kamrarne Beriliniogsutskottets förslag, att för är 1871 beräkna tullmedlen till 15,000,000 rår, postmedlen till 2,230,000 idr, stämpelpappersmedlen till 1,350,000 rår, och bränvinsbranningsmedlen till 10,800,000 rår; statsutskottets memorialer med förslag till stadganden i nya reglementet för riksgäldskontoret och till gratifikationer åt extra tjenstemän derstädes samt särskilda utskottets förslag till aflöning åt dess tjenstemän och vaktbetjente. Andra kammaren fattade, i afseende å hr Keys af statsutskottet afstyrkta motion angående förvaltningskostnaderna vid statens jernvägsbygnader, det beslutet att godkänna utskottets hemställan med ogillande af en del utaf motiverna. Motionen afsåg, att Riksdagen ville: för nästk. statsregleringsperiod bestämma, huru mycket af jernvägsbygnadsmedlen som må utgå till förvaltningskostnader, och till K. M:t ingå med skrifvelse om att till nästa riksdag få emottaga nådig proposition med förslag till kostnadsstat för jernvägsbygnadsstyrelsen. — Motionen är af Första kammaren afslagen. Första kammaren godkände vid sammanträde i Ousdags utan någon namnvärd diskussion statsutskottets utlåtande angående den under riksdagen verkställda statsregleringen samt anskaffande at de för Riksgäldskontoret ertorderliga medel. Andra kammaren biföll samma dag statsutskottets utlåtande med förslag till stadganden i det nya reglementet för riksgäldskontoret angående de vå nämnda koutor anvisade statsutgifter; samma utkotts utlåtande, i anledning af återremiss å utläandet, angående de tryckta riksdagshandlingarnes itdelning; bevillningsutskottets betänkanden i anledning af olika beslut dels angående vilkoren för bränrins tillverkning och försäljning, dels angående tullvevillningen. Afven har kammaren biträdt Första cammarens beslut i fråga om konsistoriinotariernas wppbörasprovision. Detta allt utan diskussion. Deremot afslog kammaren efter en kort diskussion, geom votering med 100 röster mot 52, statsutskottets itlatande rörande det till gratifsikationer åt e. o. jensteman vid riksgaldskontoret och godtgörelse för 22 2