Göteborgsposten – 17 maj 1871, sida 2

man vet med visshet att starka förberedande förhandlingar derom försiggått i Frankfurt under Favres och Pouyer-Quertiers vistelse derstädes. Planens närmare bestämmelser äro naturligtvis ännu icke kände och hvad som blifvit bekant om dess hufvuddrag måste, äfven det, med en viss försigtighet emottagas. Det uppgifves emellertid såsom faktiskt att teckningen af 2 milliarder beräknas kunna verkställas i Tyskland samt att den skall förmedlas genom ett Åkontributionskonsortium, i hvars spets Frankfurterhuset Rothschild står och i hvilket för öfrigt deltaga husen Erlanger, Bethman, Hahn och Bleichröder. Om den underrättelsen bekräftar sig att en Köpenhamnsbankir blifvit kallad till Frankfurt för att vara närvarande vid öfverläggningarne om transaktionen, synes häraf som om man hoppades att äfven de skandinaviska länderna, åtminstone Danmark, skulle absorbera någon del af den nya emissionen. Troligt är ock att operationen blifver universel d. v. s. kommer att sträcka sig till alla länder, i hvilka ej räntefoten är högre än den till hvilken den nya emissionen sker. Skulle det så ytterligare besanna sig att man lyckats finna garantier, hvilka Tyskland anser vara så tillräckliga att detta land ej behöfver fordra hela krigskostnadssummans skyndsamma gäldande såsom vilkor för sina truppers utrymmande af Frankrike terde verldens mest gigantiska kreditoperation kunna företagas utan det mehn för andra länders förlagsbehöfvande industri och näring, som man befarat. Fordringsegaren kommer nemligen på samma gång att blifva den störste långifvaren och gåldenärens liqvid kommer att ske under formen af en succesiv amortering. Metallförrådet i Englands bank har under sistförflutna veckan undergått en ej obetydlig minskning, i det detsamma aftagit med 181,000 Å. Det plär annars vara det regelmässiga förhållandet att förrådet sjunker i April och första tredjedelen af Maj — förmodligen i följd af affårernas då särskilt stegrade lifaktighet och handelns derpå beroende större behof af förskotter —, men att det åter sakta men jemnt stiger från sistnämnda tidpunkt till slutet af Juni. Såsom ur föregående veckoberättelser torde hafva framgått, hade gamla märken i afseende på, detta förhållande hittills ej slagit in, enär under April tvärtom den metalliska valutan stigit till den ovanligt höga ståndpunkten af 231 mill. L, hvaraf ensamt under månadens senaste tvenne veckor med 1 mill. Å. Vi ha vid flera tillfällen nämnt de omständigheter, som efter vårt förmenande föranleda ett dylikt, äfven motsatta tendenser betvingande penningöfverflöd: de franska depositionerna, den delvis hämmade stora spekulationen samt den starkt förökade specierimporten från Amerika, hvilken synes bero derpå att detta guldproducerande och således äfven, under regelmåssiga förhållanden, guldexporterande land nu någorlunda stadgat sitt inhemska pappersmyntsystem, så att det återigen kan i den forna gigantiska skalan upptaga metallutförseln till utlandet, hvarförutan till och med för ett land, sådant som Förenta Staterna, utvägen att medelst export af obligationer betala finansbalansen enligt sakens natur måste till slut visa sig outförbar. Till de ofvannämnda förklaringsgrunderna på förhållandet bör emellertid läggas en annan, på hvilken engelska finansskriftställare fästa uppmärksamheten: det stora prisfallet i bomull. Det är tydligt att när råvaran för landets hufvudindustri nedgår till ungefär hältten af sitt forna pris, såsom förhållandet är under innev. år i jemförelse med ären 1868 och 1869, så måste ock det i denna affär använda förlagskapital reduceras till halften. Härvid torde också en annan omständighet böra tagas i betraktande, att nemligen sydstaterna nu återtagit sin forna supremati såsom bomullsproducerande land, hvilken var temporärt afbruten. Sin införsel härifrån kan England betala med varor, hvaremot Egypten och Indien såsom bekant föredraga hårdt mynt i liqvid. Diskonton på de förnämsta handelsplatserna är följande: