vi kunna i hvarje timme vänta underrättelso om, att Versaillertrupperna på en eller annan punkt brutit sig igenom vallgördeln kring Paris och inträngt i staden. Insurgenterna kunna icke hålla stånd å vallgördeln, hvilken alldeles öfversållas med projektiler från Versaillertrupperna. De måste derför uppgifva befästandet af åtskilliga hotade portar. Vid Maillotoch Issyportarne stå de båda partiernas trupper så nära hvarandra, att de vexla gevärsskott. I likhet med fästena Issy och Vanves, kan Montrouge nu ej hålla sig längre. Marskalk Mac Mabon synes ha koncentrerat hela sin kratt, för att i väldiga slag på slag nu nedbryta upproret. Något tvifvel om, att han skall lyckas, finnes ej. Bästa beviset på, att han kan vänta framgång, är, att Kommunen nu visar sig mer och mer skuggrädd samt fruktar tillvaron af en vidt utgrenad sammansvärjning emot sig. Denna fruktan skulle vara likbetydande med en förfärande terrorism, om Versaillertrupperna icke snart lyckas att kasta sig in i staden och hindra de grymma förföljelser emot misstänkta, som annars icke skola utbeblifva. Kommunen har utfärdat en ny proklamation, hvari säges, att Paris skall strida till det yttersta bakom sina barrikader och ifrån hus till hus. Men om denna förklaring är mer än tom hotelse, må lemnas osagdt. Från Paris telegraferades till Times d. 12 d:s: Modlösheten bland nationalgardisterna tilltager. Pyats tidning le Vengeur ger vinkar om en sammansvärjuing, i spetsen för hvilken Gerardin skall stå, och pastär, att) 400 nationalgardister, hvilka ej buro sina bataljonsnummer, af okänd anledning samlats i Luxembourgsträdgården, att samtidigt officerare, hvilka anställde husvisitation i Gerardins hus, bletvo anfallna och att man i ett annat qvarter försökt, att mörda Dombrowski. Möbler och taflor bortföras ur hr Thiers hus, och hammarslag derinifrån antyda, att man börjat rifva det. Det var efter en af honom hållen revy. på Place de la Concorde som Rossel beslöt att abdikera och skref det bref, hvilket förorsakat så stor uppståndelse i Paris. Denna revy var bestämd till d. 9 Maj kl. Ya12. Ännu kl. 2 voro trupperna icke samlade och utgjordes af 7000 man i stället för 12,000, hviiken styrka Rossel begärt. De utgjordes af 18:de legionen, kommenderad af modborgaren Milliere, broder till f. d. ropresentanten af eamma namn, och af 6:te legionen under befäl af medborgaren Combata, f. d. telegrasdirektör. Etter defileringen beslöt Rossel, som förargats öfver bristen på punktlighet, det ringa antalet af de närvarande trupperna, deras ringa disciplin, den af deras anförare visade oppositionen i närvaro af flera medlemmar af centralkomitän, att taga atsked och tillsände Mot dOrdre sin skarpa philippica mot kommunen, vendömekolonnen qvarstår ännu, men en mängd arbetare äro sysselsatta med att löstaga bronsplåtarno på densamma.