Göteborgsposten – 10 maj 1871, sida 2

Från Utlandet. Schismen mellan regeringen i Versailles och Kommunen i Paris är numera icke det, som företrädesvis tager uppmärksamheten i anspråk, utan i stället schismen mellan Tyskland och Frankrike. Preussen visar, såsom vi förut anfört, stor otålighet öfver, att förhållandena i; Frankrike icke kunnat närmas tll ett afgörande. Bismarck uppställer i afseende på krigsskadeersättningen alltjemt fordringar. på hvilka franska regeringen förklarar sig omöjligen kunna ingå. Bismarck fordrar äfven, att Thiers skall snabbt undertrycka upproret och sätta sig otver de skäl, som athållit honom ifrån att af undseende angripa Paris med hela den kraft, öfver hvilken han förfogar. Bismarcks organ Nordd. allg. 2eit. för i Fredags skrifver ock: Franska regeringen har genom sina ombud vid fredskonferensen i Bryssel afgifvit följande förklaring: Vi kunna ej gå in på, att det på förhand bestämmes eltva qvartalsterminer för hela utbetalningen af en summa om 5 milliarder i klingande mynt eller i handelspapper. Det är fysiskt omöjlighet att genomföra en sådan uppgörelse, och det finnes icke i hela verlden någon stat, som på allvar och ärligt kan tänka på att ikläda sig sådana förpligtelser, eller att ådraga sig ett sådant ansvar. Att det är en fysisk omöjligt, kan utan någon vidlyftighet bevisas. En sådan massa disponibla kapitaler finnes icke i hela verlden. IIvilka slutsatser man än må draga af denna förklaring, bevisar den i alla fall oåterkalleligen, att de herrar, som i Frankrikes namn af-löto fredspreliminärerna i Versailles, icke tvekat om att gifva löften, hvilka de förklara det vara en omöjlighet att hålla. (Än Preussens löfte om Nordslesvig?) På samma sätt som de förde krig, sluta de äfven fred. Utan att ha medel till att vinna blott en enda fördel, som kunde bättrat Frankrikes krigsutsigter, förde de med frasen: Ej en tumsbredd at vår jord, icke en sten ur våra fästumgar, tusendetals tappra män i döden utan någon nytta, uttömde de medel, som skulle ha tjenat till fredens betryggande, och afslöto till sist denna fred, fastän de mycket väl visste, att de icke hade något medel att kunna hålla den.