I Englands hufvudstad skulle som i går den allmänna permanenta utställningen öppnas. Ingentiog hade försummats, för att göra invigningsfesten så lysande som möjligt. Utställningen hålles i den praktfulla Albert Hall; men hittills har föga intresse visat sig derför. I några grenar af det der representerade industriområdet har antalet af de insända artiklarne varit ytterst ringa; mycket deraf är under medelmåttan, fastän enl. planen blott det allra bästa skulle der få finna plats. Smaken för allmänna verdsutställningar har också förminskats, hvartill väl mycket bidragit de oroliga förhållandena i vår verldsdel. Till i går voro trenne andraganden mot budgeten bebådado i Underhuset. Spectator säger: Kabinettets förnämsta svaghet är dess utrikes politik under sista kriget. Det är omöjligt att känna entusiasm för ett kabinett, som sänker Englands politiska roll ned till noll. — I ÅEconomist läses: Om budgeten från början hållit sig till förslaget att höja inkomstskatten med 2 pence, så hade densamma varit antagen och redan glömd. Under närvarande omständigheter då detta förslag först såsom ändring inkommit i budgeten, har regeringens kraft att genomdrifva det derigenom minskats. Economist sörkastar tanken på att upphöra med utgifvandet af lifråntor; bladet anser en förhöjning af inkomstskatten med 1 2 penny för tillräcklig. — Saturday Review kallar regeringens sista förslag Åden tredje budgeten i denna vecka. Den saknar sinnrikhet, originalitet och är i högsta grad orättvis, men skall enl. all sannolikhet det oaktadt bli antagen, — Exa