Göteborgsposten – 27 april 1871, sida 2

Från Utlandet. Någonting al synnerlig vigt måtte ha inträffat vid och i Paris. D. 24:de tillkännagaf Thiers inom nationalförsamlingen, att alla törberedelserna för verkställandet af ett hufvudangrepp nu voro träffade, hvarför detta snart skulle följa. Och d. 25:te på morgonen telegraferades det från Paris, att Kommunregeringen gifvit befallning om eldens inställande på hela linien. Härflöt denna ordre at det nederlag, som insurgenterna ledo natten emellan d. 24—28:te, då de sökte att förstöra Versaillertruppernas förskansningar vid Bagneux, straxt söder om fästet Montrouge och norr om Fontenaye-aux-Roses, der Mac Mahon har sitt högqvarter, och i hvilken strid insurgenterna gjorde betydande förluster samt fingo hela sitt avantgarde tillintetgjordt, så kunna vi vänta oes i hvarje stund erfara, att det klämtslag ljudit, hvilket bebådar Kommunens ingalunda för tidiga likbegängelse. Ordern kan dock äfven afse den 16 timmars vapenhvila, som genom frimurarnes försorg ingåtts mellan livierna vid Neuilly, till förmån för denna förstads innevånare, af hvilka flera lidit af hungersdåd och ekräck i källrarne till sina hus, dit de tagit sin tillflykt, medan striden rasat ölver deras hufvuden. Huru som helst, bär dock allt vittna om, att vi beinna oss vid början af slutet. Vår egen pariserkorrespondent berättade i går, att Komnunens trupper till stor del utgöras af personer, hvilka endast genom tvång kunnat lrifvas in i ledet. Att en sådan, i och för ig redan demoraliserad armå icke skall kunna hålla sig länge, är endast alltför naturligt. ITurudant slutet skall bli är icke godt att innu säga, ty det är lika möjligt, att Komnunens ledare kunna bli ofverväldigade snabbt ch gjorda maktlösa, som att de i motsatt all skola ans älla ytterligare törödelser, ty, äger Times med all rätt, det är sannoikt, att personer, som ingenting ha att förora, icke skola rysa tillbaka för något slags