Göteborgsposten – 25 april 1871, sida 2

Från Utlandet. Samma osäkerhet som förut råder allt fortfarande i afseende på underrättelserna om händelserna omkring Paris. Insurgenternas berättelser dikta uppenbart och berättelserna från Versailles framställa icke hela sanningen, utan fördölja det som kan vara obehagligt för den sidan. Dock synes Thiers plan gå ut på att mer och mer cernera Paris samt utestänga det från tillförsel, för att derigenom framtvinga ett kraftigt uppträdande af de ordningsälskande innevånarne i Paris. I enlighet härmed ha hans trupper fått besätta St. Denis. Huruvida denna önskan skall komma att uppfyllas, är ännu omöjligt att säga. Dock synes tryckningen i Paris på de näringsidkande klasserna nu vara så stark, att dessa måste röra på sig. Handlande, industriidkare och arbetare ha utsett delegerade, för att i Versailles utverka stillestånd — ett steg som dock torde bli gagnlöst, så länge de nuvarande maktinnehafvarne sitta qvar vid de egyptiska köttgrytorna. Af brist på papper har Kommunens officiela tidning visserligen upphört att utkomma, oxkött står ej att så och öfriga lifsförnödenheter äro knappa; men Kommunen fortsar likväl med att göra sig i ordning till en blodig gatustrid. Libert berättar, att barrikader byggas i storartad skala. På de yttre boulevarderna anläggas hela mitraljösredouter. Vid Triumfbågen har uppförts ett batteri, för att besvara elden från Mont Valrien. Kommunen tvingar alla män under 55 år, vare sig att de äro gifta eller ogifta, till att ingå i nationalgardet. För att få penningar till försvaret, konfiskerar man fortfarande. Allt silfret i Invaliddömen har nu senast tagits och det marskalk Mac Mahon tillhöriga palatset har utplundrats. Allt handlingar som angifva, att Kommunens män på intet sätt äro hugade att ännu afstå ifrån sin makt. För bedömande af ställningen inskränka vi oss för ögonblicket till att återgifva några bref till engelska tidningar. Så meddelar en korresp. till Times från Paris under d. 19 d:s följande orienterande öfversigt: Det har städse varit min tro, och det är så ännu, att en kraftig ansträngning genast, då Ordningens Män ännu icke lemnat Paris och deras bataljoner ännu voro organiserade, skulle rönt en snabb och afgjord framgång. Då detta tillfälle till framgång väl gått förloradt, var det tydligt, att det skulle behöfvas en ansenlig arme för att belägra staden enligt reglorna och utan fara för en tillbakakastning. Utgående från denna synpunkt, samlade Verkställande Maktens chef (Thiers) trupper i Versailles, hvilkas samlade antal nu uppskattas till 150,000 man. Jag vet ej, om icke detta antal kan anses litet öf