Göteborgsposten – 24 april 1871, sida 1

Hills oväntade angripare drog honom tillbaka så plötsligt och hättigt, att pilen for af i luften i fyrtiofem graders vinkel och föll på fullt hundrafemtio alnars afstånd från platsen. Hill vände sig häftigt om, släppte bågen och slog qvinnan i ansigtet med knytnäfven: han hade ej tillräckligt utrymme för att bruka hela sin styrka, men slaget betäckte hennes ansigte med blod. Hon skrek till, men grep honom så hårdt i båda axlarne att han ej kunde gifva ett nytt slag. Men han sparkade henne ursinnigt. Hon skrek, men jemkade armarne nedåt så att hon fick tag om lifvet på honom. Med en kraftig ansträngning slog hon honom derefter mot marken så häftigt att hans hufvud skrällde till mot stenläggningen och han blef alldeles bedöfvad under ett par sekunder. Innan han fullkomligt återhemtat sig hade hon vändt honom med ansigtet mot marken och med knäna tryckte ner hans skuldror, under det hon tog fram en näsduk och bakband hans händer. Allt detta skedde så hastigt att då Little, sedan han hört skriket och gått tillbaka för att se efter hvad det var, hann fram, satt hon på sin fånge, helt darrande efter sin kraftansträngning och föga istånd att mäta sig med mannen om han ej varit bakbunden. Little fattade hennes händer. — Ack, min stackars Jael, hvad vill detta säga? Har smeden förolämpat dig? Då han ej fick något svar gaf han honom en spark, som kom honom att ånyo skrika till. (Forts.)