Uandels-underrättelser. Enslands bank har nedsatt diskonton till 21 7. Detta steg har man redan någon tid kunnat vänta, men icke desto mindre utgör det ett kraftigt bevis på landets ofantliga kapitalstyrka. Man erinre sig nemligen hvilka starka åderlåtningar kapitaltillgången derstädes på senare tid undergått genom utlandets i stor skala företagna låneoperationer. I slutet af förlidet år upptogo de båda då stridande länderna, Frankrike och Tyskland, i England krigslån till ett sammanlagdt belopp af 16 mill. Å. Följde så Rysslands nya s. k. jernvägslån på 12 mill., derpå Brasilien med 3 mill., och nu slutligen Argentinska republiken samt engelska kolonien Nya Seeland med en upplåning, den förra af 6 och den senare af 14 mill. e. Medan inbetalningarne från publikens sida på alla dessa lån ännu fortgå, nedsättes icke förthy diskonton, och häri, i detta samtidiga starka anlitande af penningmarknaden, ligger egentligen det förvånande i förhållandet. Men marknaden hade gjort sig beredd på att absorbera en ny emisssion af främmande statsobligationer; då denna i följd af de politiska förhållandena ännu måste uteblifva, kastas kapitalkraften i stället in på de redan förut öfverfyllda områdena, den allmänna diskontomarknaden och bankernas depositionskonton. Inlåningsräntan vid Joint-Stock-Banks för depositioner är ock blott 1; 4, ehuru denna uppgift förmodligen endast torde afse depositioner för mycket kort tid, enär i annat fall marginalen mellan utoch inlåningsräntan skulle vara särdeles rymligt tilltagen. Glömmas får dock icke att till detta penningöfverflöd i England bidrager i icke ringa mån det srädda franska kapitalet, och detta ej blott derigenom att sådant som redan funnit placering hos engelska bankirer derstädes ännu vidare qvarstannar, utan ock derigenom att franska penningar hvilka trotsat den fientliga invasionen nu af fruktan för de inre striderna emigrera. Dessutom — ehuru Englands handel visst icke lidit så mycket som man kunnat förmoda af kriget, är dock handelns behof af förlagskapital dock ej så stort som det annars skulle vara, och i denna brist på begär från omsättningens sida ligger till någon del förklaringen på penningöfverflödet. Anledningarne till detsamma äro således icke alla uteslutande glädjande. En naturlig följd af de ofvan anförda omständigheterna är att Consols måste stiga — dessa noteras nu 93 eller en half 4, högre än för en vecka tillbaka —; men stegringen synes ej sträcka sig till andra fonder, forutom märkvärdigt nog till de franska statspapperen, hvilka pariseroroligheterna till trots snarare höjas än sänkas i kurs. Det synes nästan som em man på Londonerbörsen antog att det ytterliga vanvett, hvartill man i Frankrike drifvit sakerna skulle verka ett omslag som snart återförde och befästade en ny sakernas ordning. Sveriges 5 2 statslån af 1868 noteras deremot 997 92s, hvilket måste anses vara en låg notering, och sådant är förhållandet äfven med öfriga länders obligationer. Ej heller taga de enskilta industripapperen någon favör: bankaktierna falla derför att man fruktar låg diskonto och i följd deraf små dividender; telegrafbolagens aktier, nyligen så gouterade, äro numera ej på modet, och jernvägsobligationernas noteringar dela de öfriges öde. lan känner nu till siffran förhållandet med Englands utgittsoch inkomsstat under sistförnutna finansår, och visa inkomsterna ett öfverskott af 396,681 K. Det är således icke något stort saldo M:r Lowe får att ötverföra till nästa år, men de omständigheter som göra att man i allt fall måste anse resultatet lyckligt hafva vi i en föregående berättelse redogjort för. I Tyskland har förbundsregeringen nu af tyska riksdagen begärt en kreditbevillning på 120 mill Thlr. Det är dock naturligt att densamma ej kommer att i sin helhet användas i annat fall, än att krigskostnadsliqviderna från Frankrike uteblifva. F. n. är det blott fråga om en negotiation på 20 mill., hvilket belopp antages blifva förskotteradt af samma konsertium, som öfvertog det sista regeringslånet, och det kommer i sådant fall troligen ej att utbjudas i öppna marknaden, Emellertid har ännu ingen betydligare penningknapphet yppat sig af denna anledning, åtminstone oj af sådan betydenhet att fondernas kurs derigenom blifvit tryckt. Man påstår visserligen att haussen skulle vara konstlad, beroende på ansträngningar från de bankirers sida, som hafva att besörja de