Göteborgsposten – 15 april 1871, sida 2

hofsplat2, ett af stadens större offentliga torg, skall förvandlas till en dansbana. Det är vidare fråga om att begagna den kolossala marmorvas, som uppställts utanför det nya museet, till en Majbål. Den skall fyllas med Maitrank för de törstiga soldaterna. Denna jättebål skall efter en ungefärlig beräkning kunna rymma 55,000 buteljer daierskt öl. Om Rysslands rustningar lemnas i ett bref till Pester Lloyd af d. 5 d:s från Petersburg de märkligaste underrättelser. Det säges deri, att den största verksamhet råder inom krigsoch marinministeriet, för att utrusta armån och flottan för Svarta Hafvet. Betydande stridskrafter samlas i Polen och vid österrikiska gränsen i tvenne härar, den ena knappast under 200,000 man och den andra om 150,000 man, hvaraf 25,000 man rytteri, uppställda längs jernvägslinierna och redo att genast föras dit de beordras. Dessa 350,000 man äro försedda med all nödig materiel för att genast rycka i fält med stålkanoner och baracker efter preussiskt system. I de andra guvernementerna fortsättas rustningarne med ifver, och den största verksamhet råder inom alla arsenaler och militärverkstäder. Ingen rysk tidning tår omtala dessa krigsförberedelser, hvilka antagas af den allmäuna meningen vara riktade mot Österrike. 25,000 man marinsoldater gå tillsvidare till Nikolajew, tills Sebastopol återuppbyggts och belästats; 4 nya monitorer byggas i Nikolajew och tvenne mycket starka pansarfartyg ha beordrats ut för att gå igenom Dardanellerna och Bossoren. Vid hvarje jernvägsafdelning äro tvenne skick liga ingeniörofficerare anställda, för att efter preussiskt mönster göra sig bekanta med allt praktiskt och kunna begagna vissa eventualiteter på fientlig grund, isynnerhet i afseende på återupprättandet af förstörda linier och anläggandet af nya. Brefskrifvaren meddelar till sist, såsom ett notoriskt saktum, att den ryska regeringen hade under sranska kriget fått en del kanoner af gröfsta kaliber från Kruppska etablissementet. De voro redan på rysk grund; men då konung Wilhelm skulle till att bombardera Paris, bad han czaren om att få låna dem; detta beviljades. Paris har således bombarderats med ryska kanoner; man kan deraf få klart för sig, hvarför det dröjde så länge, innan bombardementet började. A EEE EAST —