på scenen begagnar sig när man der med ett par komparsers tillhjelp låter en hel krigshär tåga förbi den förvånade publiken. De flesta af dessa argumenter äro foster af vår kollegas egna militäriska spekulationer, och de personer hvilka till H.-T. insända sina ogillanden behöfva åtminstone icke ega annan auktoritet än den, som konsten att kunna afskrifva andras ord förlänar. Med hänseende åter till de öppna protesterna kunna vi icke finna annat än att vår samtidas förnimmelserhöra till det slag som Boströmska filosofien kallar dunkla och otydliga. Genom hela vårt folk går i denna stund den känslan, att vi ej längre böra genom att försumma vårt försvarsverk spela hazard iom vårt lands frihet och lycka. Väl höres vid fosterlandskänslans manliga maning att sluta sig kring det högt burna baner, som regeringen lyftat, en eller. annan disharmonierande ton, men denna olåt bidrager blott, liksom skuggorne på taflan, till att låta sin motsats så mycket klarare framträda. Huru då H. T. kan erfara allt flere öppna protester, vore för oss alldeles oförklarligt, såvidt vi icke nyligen varit vittne till att hon förnummit schweitziska milissystemet vara på väg att införas i Ryssland och i England, medan hvarje annan menniska icke kan förstå annat än att armåreformerna derstädes gå i en med det schwe ziska systemet helt olika riktning. Men när det gäller militärväsendet, då ser vår samtida blott det som förverkligar hans egna önskningar och hör ingenting utom sin egen röst, men den tycker han sig ock höra ljuda tillbaka från Europas alla hörn. Just i dessa dagar har visserligen offentliggjorts en protest, men denna är icke emot regeringens förslag, utan emot den äfven af H.-T. företrädda åsigten att bitallet till en utstrackt värnepligt bör göras beroende af indelnmgsverkets upphäfvande. Och 1 denna protest ser man ett stort antal rustoch rotehällare, utgörande tillika den intelligentaste delen af ae mindre jordbrukarne i den ort, hvarifrån protesten utgått, deltaga. Inom pressen åter finna vi ej någon annan mera spridd organ stå på vår kollegas sida än tidn. Dagens Nyheter. Vi hafva alltid beklagat H.-T. i anledning af denna bundsförvandt, ty vi medgifva villigt, att man ej nödvändigt är en Don Quixote, derför att man råkat få sig en Sancho Pavuza i hälarne. Men när vi se H.-T. söka förskxaffa sig poliviskt kapital af det (för att begagna en H.-T:s älsklingsterm) puerila snack som förekommer i denna underliga publicistiska företeelse, så torde det vara på sin plats att reducera dessa hjelptrupper till sitt rätta värde. Hvarifrån de at H.-T. omtalade öppna protesterna under sådana omständigheter månde komma, lär alltid blifva oss sörborgadt. Hvad är emellertid den korta meningen al dot långa valvt : H. T:s iadande uppsals för sistl. Önsdag. Jo, att bedja riksdagen helt enkelt besluta att anhålla om ett nytt förslag till en armåorganisation grundad på värnepligtiga älderklasser, med en öfvingstid motsvarande den nuvarande indelta armns, samt mot en billig aflösning af indelningsverket. Nog vore ett dylikt riksdagsbeslut enkelt, men om det vore nyttigt är en annan fråga. Bfter noggranna och samvetsgranna undersökningar har regeringen. framlagt ett organisationsförslag; detta har helsats med ett bifall, hvars betydelse törst då tillbörligen uppskattas, när man erinrar sig att nationen dittills varit invaggad i en säkerhetssömn, hvilken nu genom regeringens väckande maningsrop blifvit störd. Och nu önskar H.-T. att detta arbete skall anses ogjordt eller åtminstone betraktas endast såsom förarbeten. Det är icke något mysterium eller någon trollkonst, säger vår kollega tröstande, att uppgöra ett nytt förslag — beror dock icke detta i någon mån på de pretentioner som man ställer på arbetet? — och törmodligen är det meningen att gifva en hänvisning till det af II.-T:s red. utarbetade armförförslag, hvilket jemt hägrar för dess inre syn, Är det dock icke möjligt att äfven denna organisationsplan tarfvar en omstöpning, och att således armefrågan härigenom skulle ännu längre undanskjutas. Vi vilja visst icke påstå att nya ertarenheter från sista kriget skulle göra sådant nödigt, ty vi tro gerna att allt sådant blifvit på föroand förutsedt af planens upphofsmän. Men vi erinra oss att i det nämnda förslaget äfven förekommo detaljerade beräkningar på antalet och kostnaden af sadlar för artilleriet och kavalleriet. Tarfvas sålades ej en omarbetning redan af den enkla grund att t. ex. sedan denna tid — lädret