kanska Frankrike fordrar denna rensning. Paris vill åtaga sig den, om nationalförsamlingen icke finner sig af egen drift dertill föranledd; ty nationalgardet skall i nödfall veta att föra dem, som sålt faderneslandet, tillbaka i folkets vagn (d. v. s. den karra på hvilken de lifdomda föras till döden). Det är alldeles nödvändigt, att Paris har sin torbejiska klippa vid sidan af sitt kapitolium. La Commune sager: Nationalförsamlingen är till sitt ursprung och sin obilliga hållning förtjent af alla goda medborgares afsky, och eftersom kommunen utgör dess fullständiga motsats, kan utgången at kampen emellan dem icke bli tvitvelakti Paris skall bringa bönderna till att inse, alt de icke ha någon rätt att rösta och att de icke förmå hejda revolutionen. I le Vengeur skritver den makalöse hr Felix Pyat: Böndera böra så fort som möjligt skickas hem till sina akerfält. En hvar har sitt kall, och korna skola då bli desto bättre skötta. Antingen måste nationalförsamlingen frivilligt utrymma Versailles, eller ock måste den med våid dritvas bort derifrån. Sjelfva reaktionen börjar erkänna kommunen. De blinda se solen! Sådana äro radikalismens banörsöraro! De vägra Frankrikes hela bondeklass rösträtt, fastän den allmänna rösträtten just är den sotapall, på hvilken de sjelfva kraflat sig upp till makten. Det är icke heller underligt, att provinsernas besolkving med af-ky vänder sig mot dessa demagoger, hvilka ej tvekat att såsom landsförrädare upphetsa en okunnig och vild pöbelhop till ett borgerligt krig under fiendens egna kanoner! Centralkomitäöns medlemmar, skrifver en korresp., ligga på knå för preussarne, som förakta dem; dessa bjeltar till munnen, som tjöto om krig till sista man, ha ej en gnista af fosterlandskärlek. En hop utländingar, stråtröfvare och förrymda sriskyttar förstärka deras leder. Man ropar på den universala republiken; men man ger Frankrike och den franska republiken en stöt i hjertat... Paris är ännu alltjemt liguens, Bartholomvinattens och terrorismens stad; men Frankrike skall hädanefter tillse, att man visar det lydnad. Majoriteten skall lära minoriteten mores. En sak är viss: Frankrike skall ej vika för kommunen Paris! Kommunens fastlagsspegel skall få sin plats i historien vid sidan at Gambettas dekreter. Frankrike skall gå ännu mera utmattadt ur detta borgerliga krig; den blodiga fargen i Hö:el de Ville skall kosta oss en eller tvä milliarder; men Frankrike skall ej låta underkufva sig.