Göteborgsposten – 6 april 1871, sida 1

Lifvets strid). Af Charles Reade. Öfversättning från Engelskan. — Qvinnan vill på en annan persons uppmaning låna sin sons penniogar mot en säkerhet som ingalunda är god. Ni vägrar och qvinnans man förolämpar er. Som ni är en högsinnad man, dender ej låter vreden vara enda rådgifvaren, skyndar ni, trots denna förolämpning, till er lagkarl för att hemta den erforderliga summan af era egna medel åt den man som förolämpat er. — Är det så? sade mrs Little. Det visste jag ej. — Jag har nyss tillfälligtvis fått veta det af sonen till den lagkarl Raby anlitade den olyckliga qvällen. En tår smög sig ner för mrs Littles kind. — Kom nu ihåg att ni ej är en qvinna utan en fast, högsint man. Såsom sådan beklagar ni den stackars mr Little, men ni tadlar honom också något derföre att han undandragit sig bekymren, men lemnat sin hustru och sin son deri. För er som är Guy Raby — glöm ej det, jag ber — synes det egoistiskt och svagt att öfvergifva er hustru och ert barn, om det också är för att sjelf sänkas ner i grafven. (Enkan dolde ansigtet i sina händer och gret. Tjugofem år göra dock något för att draga bort den ) Forts. fr. N:o 78.