karl tillhörande tegelslagareföreningen sitta foten på dess område. Ifrågavarande bolag förfärdigade tegel bättre och för billigare pris än någon tegelbruksegare; men derföre att det förfärdigade dem med maskiner, låg det alltid i fejd med tegelslagareföreningen, och när helst ett tillfälle yppado sig att förstöra dess fabrikater togs det i akt. Bolaget å sin sida satte sig i säkerhet så godt det kunde genom att sätta upp sitt tegelbruk temligen långt från staden och gonom att hålla vaktare och polis. När nu detta bolag kom så nära staden och öfvertog Whitbreads bruk, höllo medlemmarne af tegelslagareföreningen ett stort möte, hvarvid vigtiga beslut fattades och stora penningsummor bestämdes för vissa ändamål. Kort ofter detta möte sågs en tegelslagare vid namn Kay, hvilken aldrig arbetade af det enkla skäl att han lefde uteslutande af blodsdåd, stryka omkring i grannskapet af Littles och Bolts anläggning och samma natt hopades en mängd tegelbårar och redskap af flera slag tillsammans i en hög och sattes i brand. En annan mörk natt blefvo tjugotusen tegel förstörda så tyst, att ingen hvarken såg eller hörde gerningsmännen. Men Bolt skaffade sig mera folk, satte upp ett tillkännagifvande att han skulle skjuta hvem som vågade sätta foten inom anläggningen och skrämde dem derigenom så att de höllo sig på afstånd en längre tid, hvarunder en mängd tegel brändes och levererades. Dessa tegel kördes från tegelbruket till anläggtingen af en åkare vid namn Harris,