Göteborgsposten – 3 april 1871, sida 2

YDen ITAnSKG Beneralen IJLIDOUTTL, Som 1088 tillfånga i Vincennes och af centralkomitöån dömdes till döden, har lyckligen undkommit till Versailles. — Presidenten i kassationsrätten, Bonjean, hålles deremot i fängelse. Ett telegram berättar, att trupper från Versailles befinna sig under framryckande mot Paris och redan för ett par dagar sedan stodo i Neuilly. Detta i Paris utspridda rykte hade framkallat stor rörelse bland de upproriska, hvilka tyckas ha öfvergifvits af general Cremer, som nu är i Versailles och enligt en uppgift fått ett befäl i Algier. Huruvida de upproriska komma att försvara sig från utanfästena och vallgördeln, der han skulle ha befälet, torde således vara ovisst. Dock börja de tillsluta portarne. Möjligen vill Thiers underkasta Paris en ny svältkur, för att slippa utgjuta blod och tvinga de upproriska att gifva sig. Härtill skulle han dock behötva tyskarnes medverkan, eftersom de hålla omgifningen höger om Beinen besatt, och dertill vill han väl icke beqväma sig. Väl vore emellertid, om man skred till handling, för att rädda Paris, som annars skall förr eller senare bli plundradt at Bellevillemännen. D. 27 Mars skress det från Versailles: ÅFyra generaler äro nu sysselsatta med att under krigsministern samla de hitkommande krigstångarne och omorganisera dem för landets tjenst. Antalet af generaler och officerare ur alla grader, som återvända från Tyskland och anmäla sig till militärtjenst under regeringen tilltager mera med hvarje dag. Marquis de Galitet, kavallerigeneral och en af fångarne från Metz, har emottagit befälet öfver kavalleribrigaden i Versailles och har fått i uppdrag att i St. Germain organisera de trivilliga för nationalgardet i departementen Seine och Oise. Hvarje morgon företages en kavallerirekognoscering från Versailles och St. Cloud ända till Paris portar för att tillse, det intet hinder lägges för förbindelsen mellan Paris och Versailles. (Denna förbindelse är nu afbruten, eller åtminstone mycket hämmad.) Det borgerliga kriget är således inne, och kampen mellan den lagliga regeringen i Versailles och den upproriska Åkommunen i Paris skall afgöra, huruvida icke staten, fäderneslandet står öfver och kan kräfva lydnad af en del af densamma, af kommunen. Under denna för Frankrikes bestånd och välfärd så ödesdigra tid kan nationalförsamlingen ha tanke för inre söndringar. Inom densamma börjar neml. framträda en fullständig splittring mellan det monarkiska och det republikanska partiet, hvilka båda söka att hvart i sin mån utöfva en tryckning på Thiers, för att få den verkställande makten på sin sida. Legitimister, orlöanister och bonapartister (2 ha slutit sig tillsammans för att inleda en monarkisk restauration; å andra sidan har den republikanska venstern nu starkt afsöndrat sig och bildat en klubb under ordförandeskap af Arage, å hvilken man beslutat ställa sig i opposition mot regeringen, så fort denna visar lust att bli republikens sak otrogen. Om man väl fått bugt med de röda i Paris, skall väl partilågan flamma upp, om icke Thiers upplöser församlingen och utskrifver val till en ny, konstituerande församling, då folket kommer att vid valen sjelft medvetet bestämma sin regeringsform. Underhandlingarne i Bryssel om den definitiva fredens afslutande mellan Tyskland och Frankrike synas draga ut på längden. Tyskland håller strängt på fredspreliminärernas uppfyllande och vill icke gå in på några eftergifter. Den franske underhandlaren Baude är förtretad häröfver och synes på intet sätt hugad att påskynda freden, I Englands underhus har Cochrane föreslagit, att regeringen skulle inblanda sig i fredsunderhandlin garne, för att söka utverka billigare vilkor åt Frankrike. På Gladstones begäran återtogs förslaget, sedan ministern försäkrat, att regeriogen uppmärksamt följer händelserna. Kejsar Napoleon har aflagt besök hos drottning Victoria på Windsor Castle. En ofantlig menniskomassa hade samlats, för att helsa kejsaren, som var föremål för ovationer af den engelska publiken, hvilka äro ett sällsamt tidstecken. Först för några dagar sedan kapitulerade Bitche, hvilket lilla bergfäste ännu den 20 Mars höll sig. De gamla fästningsverken kring Strasbourg nedrifvas. Staden skall i stället förses med detacherade fästen på en vid crayon, som skall omfatta äfven Kehl på andra Rhenstranden. I Rumeniens hufvudstad sortsar demonstrationer mot furst Carl och de med honom dit indragna tyska elementerna. Den tyske generalkonsuln i Bucharest hotas till lifvet, hvarför man måst besätta hans hotell med militär. Afven furstens palats bevakas med militär för hans skyddande. Kammaren är som bekant D