Göteborgsposten – 31 mars 1871, sida 1

vata läraren icke kostat staten någonting, då den andra deremot från början kostat staten ganska betydligt. Hr Abr. Rundbäck anförde i afseende på kostnaden några statistiska uppgifter, som visade att de yttrade farhagorna mot intrång i statsskolornas lä-rares rättigheter efter nuvarande förhållanden icke: äro synnerligen grundade. Så äro nu 837 lärare anställda i statens skolor, då deremot endast 10 å 12 i privata af här itrågasatta qvalifikation. Hvarje lärjunge, som staten undervisar, kostar 130 rdr. Om man beräknar kostnaden för hvarje lärjunge som för närvarande ätnjuter undervisning vid de privata skolorna i Stockholm och Göteborg, besparas staten för dessa årligen en ntgift af mer än 100,000 rdr. ; Hr Hedin erinrade, i afseende på den ekonomiska delen af trågan, äfven derom, attj qvinnor nu medgifvas rätt att idka medicinska studier och mun kan vänta att äfven andra vetenskapliga vågar komma att öppnas för dem, der föregående undervisning i elementarlaroverk är nödvändig. Denna nya grupp at lärjungar skulle det vara ganska godt att kunna, åtminstone till någon del, afleda till privata skolor. Å andra sidan utvecklade talaren, genom att bemöta hr Lithner, alla de nyttiga verkningar, som en fri konkurrens i undervisningen skulle medföra, en konkurrens hvilken vore särdeles önskvärd på undervisningens alla områden, der staten nu dominerande: uppträder. Efter slutad diskussion begärdes votering, genom hvilken motionen atslogs med 72 röster mot 60, hvilka afgåfvos för det af utskottet framställda skrifvelseförslaget. j I Riksdagens båda kamrar företogos derefter till behandling åtskilliga väckta motioner om grund; skatternas aflösning. Dessa motioner blefvo i enlig; het med Statsutskottets hemställan alla afslagna: i Andra kammaren utan diskussion, i Första kamma— ren efter en helt kort öfverläggning. —--—wvweee——— ——— — —