Göteborgsposten – 30 mars 1871, sida 1

—————n 2 2 T.— ——— —— — — ————— ka afhjelpa detta trängande behof lemnade löjtn. S. under sitt vistande i Batavia några böcker ur sitt eget bibliotek åt sjukhuset och då han såg hvilket flitigt bruk, som der gjordes af dem, kände han sig manad, att vid återkomsten till Danmark uppfordra sina landsmän att genom frivilliga gåfvor uppmuntra biblioteket. Uppmaningen vann gehör och flera danska böcker äro aflemnade. Nu vore det den välvillige inbjudarens mening att biblioteket äfven skulle innehålla svenska böcker (vi antaga derjemte att en liknande uppmaning framställts till Norge), hvarföre han härigenom velat uppmana svenska medborgare att genom gåfvor af böcker bidraga till det goda ändamålet. Afven penninggåfvor mottagas med tacksamhet, såsom särdeles välkomna till bestridandet af utgifter för inbindning, frakt o. 8. v. I förhoppning att framför allt svenska bokförläggare, med en för dem ej ovanlig frikostighet, skola lyssna till detta menniskovänliga upprop samt att detta ej heller skall förklinga ohördt bland de många andra, som med gåfvor af det ena eller andra slaget kunna understödja företaget, förklarar sig Red. beredvillig, att mottaga inflytande gåfvor, för hvilka redovisning skall i denna tidning behörigen offentliggöras. Af Nordisk Conversationslexikon har 16:de häftet (Ch-Co) utkommit, innehållande bl. a. koncisa, men likväl innehållsrika biografier öfver danska konungar med namnen Christiern och Christian, af hvilka, som bekant, åtskilliga efterlemnat anmärkningsvärda minnen i Sveriges historia. Konsulsärende. Till svensk-norsk v. konsul i 8:t Martin under konsulatet i Bordeaux har förordnats Ch. de Gouyon de Pontourando. Hög ålder. I Mändags aflod i Malmö vid 92 års ålder den sannolikt äldsta bland stadens invånare, fru U. Nolleroth, sedan många år tillbaka enka efter borgmästaren i Karlshamn. lagman Nolleroth. Den nu aflidna var, säger Sn.-P:n, ändain i de sista åren i full besittning af både kroppsoch själskratter; slutligen hade likväl hörseln börjat svika, men den vördnadsvärda gamla bibehöll dock rörlighet och sinnesliflighet, ända tills hon för få dagar sedan nedlades på sjukbädden. Erkebiskop Reuterdahls testamente. Erkebiskopen H. Reuterdahl, som afled d. 28 Juni förlidet år, hade i sitt testamente förordnat länsman C. R. Agrell till utredningsman af sitt sterbhus. I sitt testamente hade ock erkebiskopen förordnat, att det kapital, som återstode sedan åtskilliga dispositioner blifvit fullgjorda och sedan bebörig realisation skett-, skulle tillfalla hans brors, C. Fr. Reuterdahl, barn, ehvad bemälde hans broder vid erkebiskopens frånfälle lefde eller vore död. Om brodern lefde, skulle hela det barnen tillfallande kapitalet genom en särskild för dem tillförordnad förmyndare eller god man göras fruktbart. Kapitalets ränta skulle tillfalla brodern, så länge han lefde, och, om han vore död, hans hustru, så lange hon lefde. Först efter bådas död skulle kapitalet enligt !ag fördelas mellan barnen. Nu har tvist uppstått mellan erkebiskop R:s bror och brorssoner samt utredningsmannen Agrell. De förra ville hatva v. auditör M. Larsson till executor testamenti och ha sedermera, efter åtskilliga i hög grad anstötliga uppträden, för hvilka närmare redogöres i Upsala-Posten, hos kgs bshde i Upsala yrkat, att sterbbusets tillhörigheter, deribland skuldsedlar till ett belopp af 44,300 rdr, skulle öfverlemnas i protessorerna Cornelius och Nordlings vård ; men detta yrkande har af kgs bihde blifvit underkändt. (Vid förrättad bouppteckning efter erkebiskop Reuterdahl hade boets tillgångar antecknats utgöra 95,973 rdr 53 öre, hvaremot skulderna utgjort 11,985 rdr 24 öre, så att boets behållning utförts med ett belopp af 83,988 rdr 29 öre. Bland erkebiskopens papper har påträffats en af Agreil den 27 December 1869 upprättad förteckning å samma års inkomster vid erkebiskopsstolen, slutande å 19,601 rdr 14 öre, samt en uppgift af erkebiskopen å afbetalningar, gjorda af Agrell, på lönen från d. 1 Maj 1869 till d. 1 Maj 1870, tillsammans uppgående till 11,500 rdr.) Dyr begrafning. I Norra Skåne har det ovanliga inträffat, att trenne åbor, tillhörande Wånga församling, blifvit af Willands häradsrätt dömde att böta tillsammans 1500 rdr, derföre att de under loppet af April månad nästl. år å Wånga kyrkogård öppnat en graf och der, utan påkalladt presterligt biträde, begraft en inom samma socken kort tid förut asliden torparehustru, hvilken i lifstiden, liksom de bötfällde, omfattade baptistiska åsigter, utan att komma i tillfälle att sluta sig till