ord franska. På Montmartre hålles exercis dag och natt. I Palais Bourbon ha de upproriska nationalgardisterna funnit 50,000 gevär af nyaste konstruktion, hvilka de straxt fordelat sinsemellan, icke på order af olficerarne utan af eget godtycke. Man såg nationalgardister gå till sina hem medtörande 4 till 5 nya gevär. Man har äfven funnit en mängd värjor och sablar i palatset. I en af Paris kaserner bar nationalgardet påträffat omkring 100 goda hästar, tillhörande Chasseurs dAfrique och andra afrikanska truppafdelningar. Man ser nu nationalgardets signalblåsare och andra funktionärer galopperando omkring Paris gator på äkta arabiska hästar. Pariserpöbeln synes isynnerhet vara uppretad på general dAurelles. På gathörnen i Montmartre äro följande rader uppslagna: Det var general aAurelles, som d. 4 Sept. 1870 låt skjuta på folket i Marseille. Nästan alla insurgenterna ega nu chassepotgevär, hvilka de funnit i kasernerna. Det har inträffat många olycksfall på grund af att många icke förstå detta vapens mekanism. På de ötre boulevarderna sköto sålunda nationalgardister ännu d. 20 d:s på hvarandra i närmare en halftimme. Det var likväl blott ett missförstånd, i det att båda parterna trodde sig vara angripna. Fyra nationalgardister stupade vid detta tillfälle. Den mördade general Clment Thomas ingick, skrifver Siecle, som en ung, förhoppningsfull man, hvilken hade en lysande framtid för sig, få år efter julirevolutionen vid armån för att utsprida republikanska ider bland soldaterna. Efter Aprildagarne år 1834 blef den unge underofficeren dömd af pairskammaren och måste med en långvarig fångenskap böta för sin tillgifvenhet för republiken. Då Februarirevolutionen bröt ut, stod han ånyo i de främsta lederna. Som folkrepresentant, som öfverste för den 2:dra legionen och slutligen som general en chef ötver nationalgardet gjorde han städse på ett flärdfritt och energiskt sätt sin pligt. Efter statskuppen 1851 nödgades han fly till utlandet. Det var först d. 4 Sept. f. å. som han efter nära 20 års landsflykt återvände till Paris för att ännu engång tjena sitt fosterland och republiken. Hvilken grym lek af ödet förbehölls då icke denne patriot, denne republikanare att falla för dessa banditer, som säga sig just ha gripit till vapen för att tjena repubhken. Den bekante bankiren Rodolphe Hottinguer, en af direktörerna för franska banken, har under massakern häromdagen träffats af tvenne kulor från de upproriska, en i nedra delen af lungorna, den andra genom venstra armen. ottinguer kom just ifrån bankdirektionens sammanträde och passerade genom Rue de la Paix, då det af ordningsvännernas förening tillställda tåget anlände dit. Han träffades, under det han vände sig om, för att söka bjelpa upp en person, som sårats vid hans sida. At andra personer, som vid massakern skötos, nämner Journ. d. Dåb.: Henri de Pive, hufvudredaktör för tidningen Paris, som fick en kula i sidan och nu sväfvar i stor fara; bokhandlaren Baudry, som dödades; Sarsary, en f. d. sjöofticer, som förde betälet öfver 221:sta nationa gardesbataljonen, hvilka alla likväl sjeltva tillhörde insurgenterna och så. edes skötos af sina egna vänner. En af eentralkomitns medlemmar, Lullier, har häktats på komitöns betallning. Orsaken känna vi ej. Vi namnde i går, att det i Luxembourg innestängda 69:de linieregementet lomnat Paris med vapen, tross och tre kanoner. Det förföljdes harvid af Montmartre-män, men vägrade att ansluta sig till dem eller gitva vika. Det fann portaroe till hufvudstaden stängda och måste öppna dem med våld; det framträngde genom Vaugirardporten ända till Såvres, der det slog läger under natten. D. 23 på morgonen intågade det i Versailles. Denna ätventyrliga reträtt, hvilken fört tillbaka ett af de få linieregementen som visat disciplin, helsades med största entusiasm i nationaltörsamlingen och i Versailles. Regementets otficerare ha befordrats en grad, och församlingen har diskuterat srågan om asgifvandet af en offentlig tacksägelse till regementet. Alven fångna franska officerare ha förbjudits att tillsvidare återvända bem på grund at pariserrevolutionen. Franska krigsskepp ha anländt till Elben för att hemta franska krigsfå: gar. Alla de franska kårcheter från kejserliga armn, som återvanda hem, erbjuda sina svärd åt regeringen. Särskilt nämnas marskalkarne Canrobert och Mac Mabon, af hvilka den senare f. n. uppehåller sig alldeles oantastad i Paris. På Paris gator utbjuder man nu knappar från den mördade general Lecomtes uniform. De säljas för 10 sous stycket och finna många afnämare. Spekulationen — i Paris, som man vet, respekterar den ingenting — är i alla fall ganska god, emedan redan ötver 20,000 Lecomteska knappar äro sålda. I Sidele för i Måndags åtta dagar läses: Kl. 9 på morgonen galopperade en kurir försedd med depescher fram genom Avenue dItalie, då några individer af misstänkt utseende och försedda med gevär kastade sig öfver honom och genombor