Göteborgsposten – 24 mars 1871, sida 1

komma till den erfarenheten — ljus och skuggor, sorg och glädje vexla der fortare än solsken och regn på en Aprildag: den ena knäböjer gråtande vid en bår under det att den andre framför spegeln profvar kostymen för aftonens maskeradbal. Göteborgs, att icke säga hela Sveriges, nöjeslystna allmänhet har på sista tiderna tått en nära nog till passion utbildad smak för att ikläda sig kostym och mask, för att derefter alltintill ljusan dag piruettera, transpirera, supera, pokulera och konversera. Konversera? Nå ja, i förtroende sagdt, med konversationen är det väl nog som det kan, men — också i förtroende, förstås — det går nu betydligt bättre, sedan vi, nordens fransmän kan tänka, ej mera äflas att på dessa baler rådbråka, vare sig franskan eller andra lefvande språk — utom svenskan. Hr Strakoschs maskeradbal å Lorensberg sistl. Lördag var en mycket lifvad, mycket munter bal, n. b. för alla som behagade deltaga i dansen; de melankoliska bondgossar, magnifika men föga intressanta riddare och djupt mystiska dominos, som slogo sina ensliga lotvar kring de dansande eller stedo uppspetade mot alla dörrposter, sublima bilder af sällskapslifvets tråkighet i all sin glans, hade, och det var helt enkelt deras eget fel, föga roligt. Men denna maskeradbal saknade totalt ett, som det vill synas, nödvändigt vilkor för en dylik tillställnings oemotståndliga tjusningskraft och behag: det fanns ingen enda punkt från hvilken man kunde öfverse de brokiga grupperna. Hvad de med lysande tapeter och förtrollande skönheter prydda balkongerna och fönsterlufterna vid de stora gatorna i Venedig, Rom och Neapel äro för karnevalen i fria luften, det äro logeraderna och Stora trappan för maskeraderna inom hus. Aftonens maskeradbal på Nya Teatern erbjuder, som man vet, detta. Måtte nu ifven logeraderna bli fyllda och trängseln på stora trappan rätt stor, och måtte framtör allt den förtratfliga Beyerböckska orkestern, hvilken förhåller sig till. det mycket beprisade böhmiska kapellet som en fullt utbildad artist till en elev vid konservatorium, ej beböfva sätta lif i benen på fullt så många omaskerade och frackerade ungherrar som vid Lorensbergsmaskeraden. Kavaljerer i svart frack och hvit halsduk samt oböljdt, vanligt menniskoanlete böra, det kunna vi ju komma öfverens om, höra till undantagen på en maskerad. En offentlig tillställning af annan art är den konsert som, hkaledes i afton, gitves å Missionssalen, anordnad af hr G. Bohm. Konsertgitvaren har äfven till denna konsert lyckats törvärfva sig biträde at värderade musici och musikälskare af båda könen. Programmet, som återfinnes i dagens annonsafdelning, omtattar ej mindre än 12 nummer, uteslutande af allvarlig och högstämd art, deribland af tonsättare sådana som Mendelssohn, Wennerberg m. fl. Det tillfälle, som den lågt satta inträdesafgilten, 50 ere, bereder för den större allmänheten att tå höra god musik väl utförd, skall utan tvifvel ej lemnas obegagnadt. En insändare har uppvaktat oss med följande epistel: Ytterst vördsam inbjudan! Göteborgs Kongl. VetVitterhetssamhälle, Landshöldingeembetet, Drätselkammarens herrar ledamöter, Vällofliga Magistraten; Herrar Stadstullmäktige, Stadens polischefer jemte kommissarier, IIandelsföreningens fullmäktige, Köpmansföreningens styrelse, Stadens resp. tidningsred:r jemte kkronikörer och flygande körrespondenter, Vattenledningsstyrelsen, Bank-åÅ Sparbanksdirektionerna, Stadens imexyortörer, Sundhetsnämnden, Hamnbevakningspersonalen, Jernvägstrafikstyrelsen, Stadsarkitekten, stadsbyggmästaren, inbjudas vördsamligen att taga i betraktande det eskick, hvaruti gatan kring Kongl. PackTullhusbyggnaden f. n. befinner sig för varutrafiken. I vår egenskap af denna tidnings kronikör begagnade vi tillfället och togo igår, i det vackra vårvädret, den utpekade platsen i betraktande. Vi hyste en till visshet gränsande förmodan om att finna sagde plats i fullt intrafikabelt skick, men funno till vår förvåning densamma tvärtom särdeles lämplig för en stilla vårpromenad. År det endast en sådan som ins. velat förskalfa sig i sällskap med ofvannämnde myndigheter, korporationer och individer, så ha vi härmed velat framföra hans inbjudning, ehuru vi hysa föga förhoppning om att densamma kommer att antagas. In i expeditionsrummet vid en jernvägsstation i narheten kom häromdagen en ung dam rusande med andan i halsen och utbrast, med oron målad i sina anletsdrag: Min bäste herre... för allt i verlaen säj mej... hur dags går half-tio-låget ? Från Riksdagen, 9 Båda kamrarne sammanträdde i Onsdags kl. 1 e. m. Väckta förslag, om tillsättande af ett särÖDIIAOUItEAt fär 2:2 ffrgsgdan af hu