Göteborgsposten – 20 mars 1871, sida 2

Article Image
lista har minst 15 millioner francs skulder, Louis Philippe hade vid sin afresa från Frankrike belastat civillistan med 20 mill. skulder hvilka den fördrisne konungen, trots hans agendomars konfiskering, sedermera betalt. Hvad Louis Napoleon beträffar skall Frankrike väl betala hans fastighetsskulder, men personliga fordringar och stämningar skola ställas till London. Från Paris skrifves till Köln. Zeit.: Den röda flaggan svajar ännu lugnt i frihetsgudinnans hand på Julikolenen. Ehuru man vågat mångfaldiga försök, att utbyta denna mot tricoloren eller den belt och hållet hvita, har det dock icke lyckats. Tricolorerna och de hvita sanorna ha blifvit sönderslitna och kastade på gatorna. Valltärderna synas bli kroniska men alla excesser undvikas. Musik, defil och understundom ett kort tal är hvad som föregår på dessa oskyldiga förströelser. Champs Elyse6s, Luxembourgs barackbyggnader och de till triumtbågen gränsande avenuerna erhålla åter ett krigiskt utseende. Öfverallt buvakerar iransk militär. Mer än 40,000 man reguliera trupper, till och med något artilleri och kavalleri, finnas i staden. Med panisk förskräckelse emotse de parisiska förstadsboarne de fångna franska armeernas återkomst, några gå så långt, det de redan frukta, att Napoleon III nu ämnar försöka att efterbärma sin onkel och med det snaraste ånyo vara i Tuilerierna. Af denna från Tyskland återvändande armåen skall mycket för Frankrike och dess närmaste framtid komma att bero. Rorande Frankrikes financiella sörhållanden skrifver en korrespondent till ÅECoOUOmist följande: — Det finnes ingen punkt i fredsfördraget som utvisar, att de fem milliarder som fordras af Preussen skola undergå minskning till ett belopp, motsvarande dels den andel af franska nationalskulden som kommer på Elsas och Lothringens del, dels värdet af de ett enskildt bolag tillhörande Jernvägarne i dessa provinser och dels de i slika landsdelar ufskrifna krigskontributionerna. Ej heller har regeringen tillkänvagifvit att något afdrag skall ske i dessa hänseenden, och man tager för gitvet att den ej skulle ha iakttagit tystnad rörande så vigtiga ämnen om den haft något angenämt att meddela. Det påstås äfven att grefve Bismarck fordrade sju milliarder med afdrag, och att då hr Thiers protesterade mot en sådan summa påyrkade grefven fem milliarder utan afdrag. Men trots allt detta vill man gerna tro, att då det afgörande fredsslutet kommer till stånd skall ett afdrag, i likhet med hvad som skedde då Österrike afträdde Lombardiet och Venedig till Italien, göras för skulden, hvad som än kemmer att ske med hänseende till krigskontributionerna. Beträffande jernvägarne hyser man deu öfvertygelsen, att franska regeringen ej skall behöfva hålla ost-kompaniet skadeslöst. Nationalförsamlingens finanskomite har ej ännu afgifvit någon rapport innehållande resultatet af den undersökning densamma haft i uppdrag att anställa öfver statens inkemster och utgifter under kriget men om man får tro bref från Bordeaux har den gjort upptäckter, som utan öfverdrift kunna sägas vara häpnadsväckande. Först och främst möter oss det faktum, att af det 250,000,000 francs stora lånet i Londor endast 202,000,000 francs eller såsom det påstås 200,000,000 francs betalades in i skattkammaren; för det andra att 900,000,000 francs lånades ur franska banken och attskattkammarvexlar till ett belopp af 100,000,000 francs utöfver det auktoriserade beloppet af utelöpande sediar voro satta i omlepp; iör det tredje att 1870 års budget företer ett deficit af 300,000,000 francs och 1871 års budget för Januari och Februari månader ett deficit af 100,000,000 francs, samt slutligen att om kriget fortsatts till den 6 Mars, skulle skattkammaren ha varit urståndsatt att göra några vidare utbetalningar alls.

20 mars 1871, sida 2

Thumbnail