Göteborgsposten – 15 mars 1871, sida 1

g3 Fran Riksdagen. Båda kamrarne hade i Mäåndags sammanträde, rån kl. 6 till omkring kl. 11 e. m. Första kammaren företog först åtskilliga bordåggningar. hvarefter frågan om ändring at 2kap. 1 8 strafflagen förekom. Efter en längre diskussion, hvarunder hrr justitiestatsministern Adlercreutz, råle, Norström och Fröman uppträdde för afslag utskottets förslag, hrr v. Gegerieldt, Faxe och v. Koch för återremiss, samt hrr II. Wachtmeister och J. 0. Mörner för bitall till hvad utskottet hemställt. Vid anställd votering (2 gånger måste först votering ega rum om kontraproposition) afslogs utskottets förslag med 44 röster mot 530, hvilka senare voro för återremiss. Mot denna utgång af frågan reserverade sig hrr H. Wachtmeister, J. O. Mörner, v. Sydow och Beckman. Frågan om förslag till författning angående förändradt stämningssätt i vissa fall atgjordes af Första kammaren på så sätt, att lagutskottets hemstallan afslogs och K. M:ts förslag i ämnet antogs otörandradt. Först på Andra kammarens föredragningslista stod det s. k. Dechargebetänkandet, i hvilket konstitutionsutskottet förklarat, att det ej funnit någon anledning att mot någon statsrådsledamot framställa anmärkning. Betänkandet blef lagdt till riksdagens handlingar. s Dernäst förekom frågan om Ändring af 72 5 regeringsformen. Liksom förr uppstod om denna fråga, som regeringen denna gång väckt, en lång debatt, under hvilken dock visserligen icke några nya skäl anfördes hvarken för eller mot. Dels med afseende härpå, dels med hänsyn till utgången inskränka vi oss till antecknandet af namnen på de talare som uppträdde. För bifall till konstitutionsutskottets förslag, att den framställda ändringen skulle förklaras hvilande till grundlagsenlig behandling, talade hrr Litbner, Wijk, statsrådet Bergström och hr Hierta. Afslag påyrkades deremot af hrr J. Rundbäck, Ljunggren, Petter Pettersson, Koskull, H:eggström, Gustaf Jonsson, Ehrenborg, Uhr, Keij, Dutva, Fredriksson, Johan Jönsson, Gunnar Eriksson, Jöns Pehrsson, Ola Månsson och TörnfeltUtan votering blef förslaget af kammaren afslaget. Konstitutionsutskottet hade i ett annat utlåtande tillstyrkt afslag å en af hr P. M. Gunnarsson väckt motion om sådan Ändring i 235 riksdagsordningen, att riksdagsman, som på permission är från riksdagen frånvarande, icke under permissionstiden skulle få beräkna arvode. Ehuru utskottets hemställan förut blifvit ar Första kammaren bifallen, yrkade dock motionären återremiss af betänkandet på det kammaren skulle bli i tillfälle uttrycka sin opinion och möjligen ge konstitutionsutskottet, som har motionsrätt, anledning att upptaga frågan på nytt. I detta yrkande instämde hr Gumelins, som hade forskat i förra riksdagens protokoller och funnit, att minst hundra då varit permitterade utan afgifvet skäl. Talaren hade äfven beräknat att minst 11,000 rdr då utgått till permitterade, hvilket under en riksdagsperiod gjorde 33,000 rur — IIr Appeltofft yrkade bifall till motionen; han gjorde detta med hänsyn till den sparsamhet, som inom Andra kammaren alltid framhälles såsom en pligt och för hvilket strätvande han i motionen såg ett uttryck. Han hyste ingen fruktan att bli ensam m detta yrkande, ty han var öfvertygad att åtminstone 65 ledamöter at kammaren, som voterat för en nedsättning af första hutvudtiteln, skulle instämma med honom. Hr P. Andersson i Heljesta gillade äfven motionen. Urr Ehrenborg, Ljun och Ilierta, alla tre ledamöter i konstitutionsu tet, redlogjorde närmare för utskottets motiver, hr Ehrenborg särskildt anmärkande, att en samvetsgrann representant alls icke kan sägas försumma sitt riksdagsarbete äfven om han af enskilda angelägenheter nödgas någon tid vara från riksdagen frånvarande. Denne talare yrkade bifall till utskottels betänkande, hvaremot de andra två ej hade något emot att få det återremitteradt. Vid anställd votering bifölls det emellertid af 80 röster mot 52, som algålvos för återremiss. ASEA ENAT KERALA SEE ITS RASEN TKAAESET —