Göteborgsposten – 7 mars 1871, sida 1

Lifvets strid ), Af Charles Reade. Öfversättning från Engelskan. Raby stod förvånad och tyst, Slutligen yttrade han i mycket mildare ton: — Hvarföre har ni ej sagt mig detta förut? — Emedan han lät oss lofva att ej omtala det. Skulle jag förråda min välgörare? — Nej. Ni är en bra och hederlig flicka. För er skull förlåter jag honom alltsammans. Jag skall aldrig kalla det vanhelgande mera, då derigenom en engels lif blifvit räddadt. Se så, gråt nu ej sedan ni bragt mig till undergifvenhet genom er häftighet. — Nej, sade Grace, jag skall ej gråta. Men hon kunde ej så lätt hindra tårarne från att falla, ty det var kärleken som lockat fram dem. För att afleda uppmärksamheten från henne, utbrast mr Raby: — Nej men se, hvad är detta. Denna inskription har blifvit läslig, och fordom kunde den biott delvis läsas. Är det hans verk? — Utan tvifvel, svarade doktor Amboyne. Det kan gälla som motvigt mot vanhelgandet. ) Forte, fr. Nro 51.