Göteborgsposten – 6 mars 1871, sida 3

CUU OMIIHS OCUI 14 LvVu-C(, MYSA lontagnes, går mellan Sielle Moncel och sielle Blanche och Uezouze, sammanfaller deräst med gränserna för departementen Nedra hen och Öfra Rhen intill kantonen Belfort, fverskrider kantonen Delle och berör schweiiska gränsen. Linien har sedan blifvit änIrad, för att Belfort skall kunna tillfalla Frankike och några socknar i närheten af Metz Iyskland. Åktstycket stipulerar, att Tyskand skall för evig tid behålla de afträdda andsdelarne. Genast efter fredspreliminärernas ratificering skola tyskarne utrymma departementen Calvados, Orne, Sarthe, Eure, Loire, Loiret, Loir et Cher, Indre et Loire och Vonne intill venstra Seinestranden. Fransmännen skola, med undantag af garnisonen i Paris, draga sig tillbaka bakom Loire, tills freden blifvit definitivt afslutad. Efter det 2 milliarder betalts, skola de tyska trupperna endast hålla departementen Marne, Ardennes, Haute-Marne, Meuse, Vosges och Meurthe samt Belfort besatta. Tyskland förbehåller sig att mottaga tillfredsställande sinansiela garantier i stället för de territoriala. Betalandet af krigsomkostnaderna skall eke i tre terminer, så att 1 milliard betalas före utgången af innevarande år, 2 milliarder före 1872 års utgång och 2 milliarder före 1873 års slut. Räntorna skola först erläggas vid den sista inbetalningen men de beräknas från ratificationsdagen. Ifrån de sista 2 milliarderna afdrages den delen af franska statsskulden som faller på Elsas och den afträdda delen af Lothringen (omkring en balf milliard) samt värdet af ostbanan. I en skrifvelse till nationalförsamligens president Gråvy uppmanar FiGzeux till, att man skall genast försöka 1å de 5 milliarderna betalta till Preussen genom en allmän subskription. Han säger sig sjelf straxt vilja teckna 100,000 fres. De sem milliarder. som Frankriko ekall betala Tyskland, sysselsätta mycket den allmänna meningen. Nägra redogörelser för detta belopps verkliga betydelse torde derför vara af nägot intresse: Frankrikes skuld före krigets utbrott var: i årliga räntor 396,88 millioner, i nominelt kapital 12,923,71 millioner. Härtill kommer lånet af Aug. 1870 med ett kapitalbelopp om 750 mill. fres å 3 pret ränta, således med en årlig ränteliqvid at 22,5 mill. fres, och lånet af Oktober 1870 med kapitabelopp om 250 mill. fres å 6 pret, således en årlig ränta af 15 mill. fres. Oassedt de lån, som möjligen ytterligare gjorts under kriget, isynnerhet af enskilda städer och departementer af sådan art. att staten måste öfvertaga dem, uppgår således den franska statsskulden f. n. till aldra minst 14 milliarder fres. De tillkommande 5 mitliarderna utgöra således mer än en tredjedel af Frankrikes nuvarande skuld och två femtedelir af, hvad Frankrikes skuld var före kriget. Men eftersom det mesta af denna skuld drog 3 prets ränta, under det att de 5 milliarderna skola, tills de utbetalas, förräntas med 5 pret. och för att kunna utbetalas antagligen måste åstadkommas till ännu högre ränta — sannolikt minst 6 å 7 pret —, så skall det icke vara synnerligen långt ifrån, att förräntandet af dessa 5 milliarder skall förhöja det årliga förräntandet af statsskulden inemot dubbelt af, hvad det utgjorde töre kriget. Engelska tidningar beräkna, att Frankrike skall få sin statsskuld med ens fördubblad — eller med andra ord: det får, hvad det årliga räntebeloppet angår, en fullt så stor statsskuld att bära som Storbritannien. Dettas statsskuld utgjorde neml. d. 31 Mars 1870 800 mill. pund st ri. (20 milliarder fres). hvilket endast är 1 milliard mera, än Frankrikes nominella statsskuld skall komma att utgöra. Men då större delen af Englands skuld endast drager 3 prets ränta, fordrar den årliga förräntningen endast 27,04 mill. p. sterl. eller 676 millioner fres, under det Frankrike antagligen skall komma att betala en årlig ränta af inalles c:a 710 mill. fresBetrakta vi saken från Tysklands ståndpunkt, så fiuna vi, att de nordtyska staterna vid slutet af 1869 ha de en skuld af 620,3 millioner thaler. Härtill kommer ytterligare ett lån, som Nordtyska Förbundet upptog år 1867 om 10 mill. thir, och det i Juli 1870 upptagna krieslånet om 100 mill. thir. Hela Nordförbundets samlade skuld bli således — oatsedt möjligen senare upptagna lån — c:a 730 mill. thaler eller 2,737 mill. iresFyra femtedelar af krigskostnaderna skola tillfalla Nordförbundet — återstoden sydstaterna —, så att detta skall kunna betala hela sin stadsskuld och likväl få ett frerskott af ca 1.200 mill. fres, hvilket gör en årlig ränteinkomst af 16—17 mill. thlr. Eller ock kan det låta statsskulden förblifva sådan den är, och då ha en statsskatt, hvars ränta just utgör det belopp, som var i budgeten 1870 uppfördt för krigsministeriets del, neml. 250 mill. fres (c:a 66 mill thlr). Det skall då kunna underhålla en lika stor arme som lttills, utan att behöfva dertill begära ett öre af riksdagen. Engelska och Spanska sändebuden, lord Lyons och Olozaga, ha till Thiers utan någon ceremoni öfverlemnat sina kreditiver. Båda uttryckte den lifliga sorg, som beherrskade deras suveräner, öfver Frankrikes sjunkna ställning; det var deras regeringars fasta afsigt att med hela sitt inflytande understödja Frankrike i att åter ernå den framstående plats, som tillkom detsamma bland de europeiska makterna. Stora ansträngningar göras i olika länder, för att insamla medel till utsädesspanmål för de franska jordbrukarne. I England har bildats en stor förening, hvilken redan börjat sina utdelningar inom flera departementer. Schweiz fullföljer kraftigt samma syftemål. Komiteer derför ha upprättats inom alla kantonerna. Ett naturligt jubel råder i Tyskland. Man finner ej tillräckligt vackra ord för den höge kejsaren, den hohenzollernska hjeltakonungen, Wilhelm den BSegerrike eller, såsom han i en latinsk dikt kallas, Barbablanca (den hvitskäggige) i likhet med Hohenstaufaren, Fredrik Barbarossa; eller för Öåden tyska nolitikens atara ladara seller för ri