Göteborgsposten – 3 mars 1871, sida 2

om alltsammans för mig. Se på denna blodpöl på golfvet! Här föll en af dem för hans skysfel. Hvad är detta? — blodspår som leda till sakristian! IIan öppnade dörren till sakristian och fann tydliga bevis derinne, att den sårade mannen gömt sig der någon tid. Han visade mr Raby detta och sade sin tro vara, att de sammansvurna kommit tillbaka efter honom och burit bort honom. — Dessa menniskor bevisa hvarandra mycken trohet. Jug har ofta beundrat dem derför. Raby undersökte blodfläckarne inne i sakristian och instämde med den skarpsinnige doktorn. — Ja, sade han, om vi varit kloka, skulle vi kunnat gripa den skurken. Men jag hade för brådtom att komma ifrån detta vanhelgado ställe. Se hit; en god riddares graf förvandlad till en ugn och bänkarne sönderslagna — allt för bedrifrande af ett lågt yrke. 4 Han fortfor på detta sätt en god stund och så ifrigt, att han retade Grace Carden. — Mr Raby, sade hon, var god lägg ännu något mera till denne mans förbrytelser. En ruskig qväll gingo två personer, en man och en qvinna vilse i snön, och efter mänga ansträngningar öfverväldigades de af maktlöshet och voro nära döden. Men just då allt hopp tycktes vara ute, fick qvinnan so ett ljus och hörde hammarslag. Hon strifvade fram mot det ställe der det lyste; det var en kyrka. Hon hade knappt styrka att slå på dörren med sina kraftlösa händer och föll derefter ner sanslös. Då hon återkom till medvetande, hade vänliga händer lagt henne fram