Göteborgsposten – 28 februari 1871, sida 2

i våra dagar. Arma olyckliga flicka! Thomas, denna tafla skall hänga såsom den nu hänger under min lifstid. — Ja, sir. — Jag finner att jag kan uthärda åsynen af dig. Du tyckes bedja mig att ej tvista med din son? Nåväl, jag skall ej göra det. Af tvister har det varit alldeles tillräckligt. Är någon af den trogna familjen Dence här? — Endast jag, Jael Dence, till er tjenst, sir. — Nathan eller Jacl, det qvittar lika, blott det är en Dencc. Ni skall taga denno unge gentleman med er hem och låta honom lägga sig. Han behöfver vård, ty han har fått dugtiga hugg, hvilka han besvarade som en man. Den unge gentlemannen hor en besynnerlig fantasi att smida saker — Herran vete hvad allt. Han skall ej smida dessa saker och vanhelga sina egna förfäders grafvar, men han kan smida dem på er gård. Alla handtverkare i Hillsborough skola ej kunna hindra honom derifrån. Låt beväpna tre män hvarenda natt med bössor; ladda dessa bössor med kulor, ej små hagel sådana jag bade i min bössa, och om de skurkarne åter angripa honom, så döda dem och kom sedan till mig och anför klagomål. Men kom ihåg att ni dödar dem först och anför klagomål sedan. Tag nu ett halft dussin af dessa miin med er för att bära honom till arrendegården om det är nödvändigt. Under hela tiden som han talat hade han ej för en enda sekund tagit ögonen från porträttet. Henry stod förvånad och innan han skulle hinna säga något som ånyo kunde väcka mr Rabys slumrande vrede emot honom, trädde qvinnlig takt emellan, Grace såg på honom bön