Mela detta distrikt utgör en areal af omkr. 273 qv. mil och omfattar 1,633,590 innevänare. Rörande beskaffenheten och den strategiska betydelsen af denna nya gräns uttalar sig en österrikisk militärskriftställare sålunda: Den nya gränslinien går från Luxembourgsgränsen ofvan Esch söderut mellan Audun och Fontenay samt löper vidare söderut förbi Briey, så att bondgårdarne Moskwa, Leipzig och valplatserna vid Gravelotte och Mars-la-Tour samt Gorze komma till Tyskland. Vid Thiancourt tager gränsen en mera ig riktning, går öfver floden Moselle norr om Pont-å-Mousson, derpå längs öfre Seille norr om Nameny, Champeroux, Linville och Blamont samt söder om Delme, Chateau Salins, Vic, Mogenvie, Marsal, Bourdonny, Råchicourt och Lorquin till Vogeser-bergsryggen i närheten af Schirmeck, från hvilken punkt departementsgränserna Bas-Rhin och Ilaut-Rhin skola bilda den nya tyska riksgränsen. Det är möjligt, att gränsen vester om Belfort ry kes fram till floden Allaine och att Montbellard indrages inom den nya gränslinien. Följer man denna på kartan, skall man finna, att den från Ballon o.Abaie till kort före Saverne-dalsänkningen följer Vogesernas bergsrygg, men likväl springer fram i den sydliga och norra delen af denna linie. Ofra och Mellersta Vogeserna äro på grund af sin höjd, formation och busk-vegetation icke lätt tillgängliga för militär och derför lätta att i enskilda delar försvara. De bilda en från Ballon dAlsace till Schirmeck och Muhrstein för stora truppkårers operation mycket otillgänglig vall. Längre mot norr skall den nya tyska gränsen icke vara så skyddad af naturen, som å dess mellersta del, om debucheerna i nedra Vogeserna mot Meurthe och Moselle till skola förblitva i Frankrikes händer. I följd häraf skall gränsen helt säkert bli ryckt längre fram, och Moselle-linien Metz-Thionville blifva indragen med. Betraktar man den nya gränsen, så skall man finna, att den liknar ett utkast till en bastionerad front, i hvilken fästningsraden Phalsbourg, Marsal, Metz och Thionville bildar den ena och fästningsraden Belfort och Montbeliard den andra bastionen, under det att Vogeserryggen Ballon dAlsace-Schirmeck bildar den tillbakadragna mellanvallen eller kurtinen. Tyskland skall genom införlifvandet af generalguvernementet Elsaerhålla en fullkomligt säker gräns. Söderut blir den för militäroperationer gynsamma dalsänkningen mellan Vogeserna och Jura spärrad af Belfort och Montbeliard. I centrum finnes Vogeserryggen, hvars få öfvergångar försvagas af NeuBreisach och Schlettstadt. Norrut skyddas det nyss tillkampade territoriet af talrika fästningar, bland dem Metz och Strasbourg. För öfrigt skall hvarje angrepp af fransmännen mot Tyskland bli flankeradt af Metz och derför knappast vara möjligt annorledes, än genom ett direkt angrepp på denna fästning. IIvarje angrepp af Frankrike mot Tyskland skulle brytas mot gränstästningarne och den första afgörande striden bli utkämpad på franskt område eller, om detta och skedde på tysk grund, åtminstone i alla händelser nära den nya gränsen. Medvetandet om, att det knappast tretio geogr mil från Paris ligger en sådan tysk gränsfästning som Metz skall i Frankrike framkalla en känsla af osäkerhet och, såtom vi befara, bli en källa till allvarliga bekymmer. Från Metz till Paris finnes ingen fästning, ingen vattenbarriere, ingen terrängafskärning, som skulle kunna hejda en fientlig invasion. Till sist torde det icke vara utan intresse att upprakna de militäretablissementer, som genom införlifningen af guvernementet Elsas tillfalla Tyskland. De äro sex fästningar af första klassen: Metz. Strasbourg, Belfort, Thionville, Bitche och Neu Breisach; fyra fästningar af andra rangen: Schlettstadt, Phalsbourg, Marsal och Petite-Pierre, samt tvenne fasta punkter af tredje klassen: Lichtenberg ock Montbeliard. Vidare i Strasbourg ett kanongjuteri, en arsenal de construction och en depot för pontonmateriel. I Metz en krutqvarn, en ingeniörarsenal, en arsenal de ernstruction, en smedja och klädestabriker. I Mutzig en gevärsfabrik, i Klingenthal en sabrik af blanka vapen, i Mulhouse en Iokomotivoch vagnsabrik samt klädesfabriker, och i Bischweiler äfvenledes klädesfabriker. Såsom läsaren finner, skulle förlusten af Mesz bli ej blott ytterst obeqväm för Frankrike, utan äfven sätta dess oberoende i fara, i det att Tyskland städse skulle hota dess bufvudstad och alltid ba porten öppen för ett anfall. Man kan lätt tänka sig, hvilken inverkan en sådan omständighet skulle komma att utölva på Fraukrikes ställning såsom stormakt. Det skulle nödgas att endast fästa afseende vid sin egen säkerhet, och fastän det alltid skall vara starkt nog för försvar, skulle de likväl icke längre ega den betydelse som förr i makternas råd. I sjelfva verket skulle Frankrike således med Metz fall hafva nedstigit från den framstående stormaktsställning, som det i förening med det redan ifrån en sådan ställning nedsjunkna Sverige tillkämpade sig gentemot Tyskland, der Sverige och Frankrike då nedslogo pårvedömets för stora makt och häfdade religionens och tankens frihet. Man kan icke betvitla, att de nn ledande männen i Frankrike hafva ögonen öppna för detta förhållande och att de derför skola i det längsta motsätta sig aftrådandet af Metz. Den nye franske regeringspresidenten Thiers har visserligen i sitt program vid öfvertagandet at den exekutiva makten tills vidare förklarat, att freden är enligt hans uppfattning en absolut nödvändighet; men han tillade äfven, utt han tvillade om att kunna åt Frankrike vinna en hederlig fredsbasis. — Afträdandet af Metz och Mosellelinien skulle icke innebära någon sådan basis. Å andra sidan skall Tysklands hr Bismarck göra allt möjligt, för att vinna Metz åt Tyskland. Men ettersom den europeiska maktställningen skulle härigenom, såsom vi sagt, högst betydligt omkastas och gifva en alltför farlig ölvervigt åt Tyskland eller rittare Preussen med dess allierade Ryssland, är det en möjlighet, att England skall vilj uppträda mot Tysklands anspråk i detta hänseende, om Frankrike dertill uppmanar det. Såsom vederlag påstås det, att man vill erbjuda Tyskland Luxembourg med dess för Frankrike så hotande stora sästning, hvilken lär kunna snabbt aterställas. Men här möter ar v—