Göteborgsposten – 18 februari 1871, sida 1

mA 64444.4DUCAnal gar. Vi skola, åtminstone för dagen, inskränka oss till ett faktum, hvilket IL-T. aynes oss icke kunna förneka utan att på samma gång upphäfva giltigheten at de reglor, hvarpå läran om qvatuor species allt hitintills ansetts hvila. H.-T. har sagt kostnaden ensamt för vår stående armö utgöra 16 mill. Krigsministern har i sitt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 bestämdt uppgifvit årliga kostnaden för sitt gonomförda nya organisationsförslag till 16,952,120 rdr och enligt den beräkning, som ätergifves i A.Bl. för d. 3 d:s, skulle ett försvarssystem, utfördt efter den senast framlagda planen, uppgå till 16,484,933 rdr. Frågan är nu: huru stor är skilnaden mellan kostnaderna för Sveriges nuv. försvarssyntem (beräknadt efter H.-T:s uppgifter) och detta system i ein föreslagna nya form? Här äro ju å ömse sidor siffrorna gifna, och genom vanlig subtraktion bör således svaret på frågan kunna vinnas, Företages nu denna aritmetiska procedur finner man en rest i ena fallet af 952,120 rdr och i det andra af 484,933 rdr. Ettdera utaf dessa tal utgör således omkostnaden för de mer än 270,000 man, hvarmed den nya armeorganisationen kommer att öfverskjuta H.-T:s ej fullt 30,000 mand. Nu invänder förf. i H.-T. häremot att krigsministern beräknat skilnaden i de besintliga och de framtida föravarskostnaderna till 2,808,000 rdr, och att således slutsumman måste bli högre än hvilket som helst af de ofvan angifna talen. Detta resonnement hvilar på det antagande att IL-T:s eiffra 16 mill. är absolut riktig. Men detta antagande hvilar åter på en förutsättning, hvilken säkerligen ej krigaministern och icke en gång vi för vår ringa del kunna gilla — på förutsättningen af H.-T:s ofelbarhst. Från stiftet. Vid det d. 12 d:s förrättado val för återbesäitande at kogministersbeställningen i Gällstads, Säms och Giönahögs församlingar i den till Göteborgs stift hörande delen af Elfsborgs län erhöll v. komministern C. Jacobsson 29, passorsa sjunkten A. Ablberg 58 och pastoreadjunkten C. F. Meuller 4 hela hemmanaröster, bräktalen oberäknade. Predikoprof hafva af domkapitlet blifvit utsatta för de å förslaget till predikantbofattniogen i Gullholmons kapellsorsamling uppförde prostmän till d. 26 dis tamt d. 5 och 12 Mars, hvadan frågodagen blic d. 19 Mars och valdagen d. 2 April Förra:tningarno vid de båda sistaäåmada til trarma alt hållas af kontraktsprosten C. A. Heuman. Utslag afkunnades af dowkapitlet d. 15 d:s på anförda besvär öfver det d. 3 Juli 1870 törrättade komministersval i Tvillesås pastorat. Nytt val skall hållas, men icke ny frågodags-jörrättning. Stifiets läroverk. Tjenstledighet för innev. värtermin har af esolus beviljats åt lektorn vid Göteborgs h. elem.läroverk O. Jacobi, adjunkten vid d:o C. O. Bredberg och kollegan vid Strömstads elem.-läroverk E. Hansson ; samt partiel ledighet under vårterminen åt rektorn vid Warbergs elem.-lärov. G. E. Psilander och rektorn vid Strömstads d:o C. Leidesdorff. Utslag askunnades af eforaowbetet d. 15 d:s i mål emellan provincialläkaren d:r J. A. Carlsson och handl. C. A. Cuilberg, klagando, samt rektorn vid Kongsbacka pedagogi P. O. Lundbladh, svarande, i fråga om skyldighet för pedagogiens lärare att under innev. läsetermin utan särskild ersättning meddela de klagandes söner undervisning till vidare framsteg i alla å den gällande läsordningen angifna läroämnen. — Svaranden är ålagd att ombesörja den ifrågasatta undervisningens meddelande. Göteborgs Arbetareförening. Vid morgondagens sammanträde inom föreningen komma öfverläggningarne om den förut omnämnda skrifvelsen från Norrköpings arbetareförening att fortsättas. Ilärv. förenings styrelses utlåtande i ämnet är af följando lydelse : Skrifvelsen sönderfaller i tvenne afdelningar: 1:0) Angående önskligheten af ett snart, tidsenligt ordnande af Sveriges försvarsverk; 2:0) Angående önskligheten af utvidgade poli:-iska rättigheter. I hänseende tiil den första frågan uttalar styrelsen såsom sin mening, att föreningen bör, uttryckande sina sympatier för Nor k spingaföreningens framställning, på det lifligaste u t.la 1 g för, ait försvarsverket måtte snarast möjliat så ordnas. att landets säkerhet blir tillgodosedd, n el ika skyldighater för alla medborgare; dock utan att toreningen anser sig kompetent att yttra sig öfver sättet för detta försvars organiserande. Hvad den andra frågan angår, anser styrelsen, att hon, såsom varande af grundlagenatur, icke bör med den förra sammanblandas eler i detta ögonolick göras till föremål för någon särskild agitation a föreningarnes sida; dock torde tföreaingen kunna med fog uttala sina önskningar om, att efterhand utvidgningar af de politiska rättigheterna må ega rum och i den mån, att allas rätt blir ferenad med allas säkerhet. I motsats härtill har br 8 4. Hedlund uppställt följ. förslag till resolatiener, hvilka vi likalodes här meddela: 1. Mötet antager, att svenska staten, genom att rätt tillgodogöra sig hvarje vapenför medbergares förbindelse att försvara sitt land mot ea aufallande slende, kan och bör ordna landets förstarsväsen så, att det på en gång blefve ett verkligt och säkert försvar, samt dorjemte en häfstång till köjande af svenska folkets moraliska och fysiska kraft, älvensom ock, på samma gång, ett värn för dess inre frihet. 2. Grunderna för försvarsväsendets ordannde så, att detta stora mål vinnes, synas mö:et vara a att landets försvarskrafter hemtas ur det bes hädina amtalad Aldaessllasn man sf Jan aK