Göteborgsposten – 17 februari 1871, sida 2

yrke släpper husbonden till slipstenen, men sliparen sätter upp den och glattar den, hvilket i viss mening är förlorad arbetstid. Nåväl, Simmons afböjer den nya stenen såvida ej Cheetham vill betala honom för den tid som åtgår för att sätta upp och glatta den. Detta vägrar Cheetham deremot och följaktligen arbetar den ideoten fortfarande på den bristfälliga stenen. Vill ni begagna ert inflytande hos sliparen ? — Men oss emellan, wmr Little, tycker ni ej att det är litet hårdt att den fattige arbetaren skall behöfva sätta upp och glatta sin hustondes slipsten för ingenting? -— De kunna dela förlusten sinsemellan. Stenen kostar husbonden tre pund och att göra den i ordning kostar arbetaren endast fyra eller fem shillings. — Att glatta stenen förkortar sliparens lif; det fyller hans lungor med det fina damm som ryker från stenen. Skall arbetaren släppa till lit och arbete under en förmiddag utan att kapitalet bidrager något? Är detta er åsigt om lif, arbete och kapital, unge man? Honry var svarslös under ett ögonblick. — Det är en ganska skarpsinnig invänning, sade han. Men en regel är regel tills den blir förändrad genom parternas ömsesidiga medgifvande. Vare det sig ou är rätt eller orätt, så är i detta fall regeln inom yrket att sliparen gör stenen i ordning utan särskild betalning. Cheetham är påtvingad era reglor, och ni kan ej vänta att han skall göra undantag för den bland dem som lemnar honom en besparing. — Hvad tänker sliparen om saken?