Göteborgsposten – 17 februari 1871, sida 2

Frän Utlandet. Hela verlden har under några dagar så fast anslutit sig till tanken på, att fred nu måste filja mellan Frankrike och Tyskland, att man helt visst skall känna sig något förvånad öfver att erfara huru bågen återigen spännes så hårdt på båda de krigförandes sida, att den riogaste oförsigtighet, en blott slump lätt kan leda till nya och farliga förvecklingar. Vi känna förut, att fransmännen fortsätta sina rustningar med all makt, för att icke nödgas stå alldeles värnlösa i händelee tyskarnes fordringar skulle bli af den natur, att Frankrike ej kan med beder gå in derpå. I öfverensstämmelse härmed har också i Bordeaux ett särskildt krigsråd eller en försvarskomite sammanträden, för att närmare skärskåda Frankrikes militära stallmng. Denna omständighet, hvilken likväl är så naturlig, bar man i det tyska högqvarteret skickligt nog tagit till förovanniag, för att icke bevilja sulleständets förlängning i mer än fem (siger 5) dagar. Rationalförsamlingen i Bordeaux måste således skynda sig. Vid sammanträdet i sorgår tillkännagaf också presidenten, att församlingen skulle följande dagen utse en regering, hvars uppgift skulle vara att underhandla om fred, ifall en antaglig sådan erbjöds; i annat fall skulle den besluta om krig, i händelse det vore nödvändigt att fortsätta striden. Presidentens ord helsades med entusiasm af församlingen. Antagligen har telegrafen redan, då dessa rader komma inför