Göteborgsposten – 15 februari 1871, sida 1

Liksdags-Kaleidoskop. VII. Det är icke några stora tilldragelser inom riksdagen för hvilka jag har att redogöra, endast obetydligheter, hvilka redan meddelats i hufvudastadona tidningar, men utan alla reflexioner. Äfven om Andra kammaren, på en an: nan dag än den då valet till ledamöter i försvarsutskottet verkställdes, hade företaget val till ledamöter i de tre tillsälliga utskotten, så skulle dessa val icke ådragit så någon uppmärksamhet. De motioner som till sistnämnda utskotts behandling ölverlemnas äro, flertalet åtminstone, redan från födseln lytta och ha sällan någon ömmare omvårdnad att påräkna. De skritkunniga, som i dessa utskott insättas, äro gällan smickrade af förtroendet. De utgöra ustammen och kollegerna utgöra beväringen, hvilka ofta ha svårt att fatta det som med motionerna åsyftas, hvilket också ofta är svårt att utgrunda, äfvensom att uppgilva hvad med motionerna kan och bör göras, hvilket äfven ganska ofta är ändå kinkigare, enär de ej sällan vittna om stora anspråk på skarpsinnighet från motionärernas sida. Det är ofta icke lätt för ordföranden i utskottet, hvilken det åligger att uppsätta utlåtandena, att göra det så att han icke hänger upp sig eller stöter sig med motionärerna, hvilka måhända tillhöra samma parti som ban. Det har äfven visat aäsig från de föregående riksdagarne att dessa tillfälliga utskott egentligen varit afrättningsanstalter, men trots denna erlarenhet utgör den dock icke någon varning, utan ser man ofta att samma motioner åter väckas, för att ånyo afdagatagas, och att utöfva ett så otacksamt kall kan ej vara angenämt. I Andra kammarens tillfälliga utskott N:o 1 insattes rektor Dahm, lektor Rundbäck och