meddelar att schweiziska regeringen anmosat Bismarck om hans mellankomst för att utverka tillstånd åt de internerade fransmännen att återvända till Frankrike. Bismarck vägrade, under yttrande att erfarenheten visat det franska regertngen icke vore i stånd till att gifva någon garanti för att den återvändande armen ej komme att straxt marschera mot tyskarne. Bismarck uppmanar derför Schweiz att änna en kort tid, lojalt som hittils, handhafva sin neutralitet, derigenom bidragande till ett hastigare fredslut. BRYSSEL d. II Pebr. bep. Bas-Rhin har afsifvit 107,000 röster. Mairen i Strasbeurg, Hiss, erhöll 98,000. Bland de öfriga valde, elsra till antalet, äro äfven Gambetta och harre. Gambetta har jemväl blifvit vald i Porbach. I dep. Cöte dör blefvo Garibaldi och Carnot, jemte sex andra, valde. I Scine-Harne valdes Horace Choisenl, Jules Lasteyrie, lHaussomille, Jemte trenne andra. I dep. Ardennes finnas bland sju valde Chanzy och Bethune, Jules Simon har i dep. Marne blifvit utsedd till depa erad. I Reims valde Jalas hasre. Någoa pålitlig underrättelse om pariservalens utfall har ännu ej isgått. LONDON d. II Febr. Utfallet af valen från 39 departementer i Frankrike är ländi. 45 republisanare och 28l moderata äre valde; bland de senare befinna sig endast så kejserlige. KGPENHAMN d. II rebr. Jern anan till korsör är otarbar, hva e not Jermägen iill Hisingör nu kan trafikeras, Posten från Sveli. e har tvenne gånger öfrerförts. Posten från il mborg af d. 3 d:s antages komma till ÅNakskor i dag. KASSEL d. 2 Febr. Kejsare Napoleons proklamation, dat. Vilhelmshöhe d. 4 Febr, är hushudsakligen af söfjande lydelse: Ofvergifven af lyckan bar jag hittils tegaf. Sålänge kriget fortfor undvek Jng hvarje steg, som skulle kunnat sramhalla tvedrägt. Åu bryter jag min tystnad, för utt icke synas känslolös. I det ögonblick jag blef tilfångatagen kunde jag icke ingå på fredsunderbandlingar, utan att framkalla skenet af alt taga hänsyn till min egen person. Jag öfverlemnade åt regentskapet i Paris utt bestämma om sortsättojng af striden låg i sällerneslandets intresse. I trots af olyckans storhet var Frankrike ännu obesegiadt, men medan allas blickar rik ades mot fienden utbröt uppro et i Paris. Lagstistande församl ngen bef sprängd, kejsarinnan hotades till sin person, en ny eegering insotles genom önerraskning, kejsardömet störtades af dem, som uppmanade landet till sörSVar. läggande band på mn orilja sade Jag till mig sjels: hvad betyder dynastin emot fosterlandets räddning? Mina varmaste vålömkoiagar söljde derföre det naslonala försvaret och den hntriotism, sem af alla ådagalades. Men nu når hufvudstaden i trots af ett kjehemodigt försvar nar fallit, när hvarje utsiat till seger försvunnit, då bör räkenskap för det blod, som onödigivis utgjutits, för de landets hj-lykällor, som utan komroll blifvit törödde, afferdras usorpatorerne -f wakten. Frankrikes öde kan omöjbgen anförtros åt en regering utan falimakt, hvilken omstörtar alla my digketer som af den allmänna omröstningen blifvit stadfästader. Oedning, tillit och en trygg fred kunna blott uppnås såvidt folket rådspörjes om hvikken regering bäst är egnad att läka landets sår. Nu nå Frankrike visa sig som en man i sina sträfvanden, önskningar och beslut. Jag som är nedtryckt genom många orälisärdigheter mot mig, många gäckade förkoppningar, vill icke vu åteljordra rättigheter, kyllka I frivilligt fyra gånger under loppet af 20 år öfverlemaadea åt mig. laför olyckan förstummas all persoulig årelystn d-. ken intill dess folket på lagbandet sätt tillkännag fvit foskviljan, år det min pligt som antionens verklige representant alt yttra: Alli ar olosligt som sker utan att folket deltager I detsamma. Endast en regering, som hvilar på sollsuveränitetens grond, star höjd öfver alla partier och förmår att läka edra sår, att återigen äppaa edra Hjertan för hoppet, edra vanhelgade kyrkor för böner, samt att skänka tillbaka åt fåderneslandet arhete, enighet, fred. BÄRDEAIX d. H Febr. Leflö her öfrertagit befattningen som krigsminister. Liomill: aflöser lnurier som direktör i inrikesdepartementet. BRYSSEL d. 12 Pebr. Pari-e tianingen Le mot dordre af gårdagen melldelar följande om resu!tatet af valen i Paris: Louis Blanc erhöll 77, e, Victor Hugo 75,600, Anivet 75,000, barihaldi 71,600, Rochefort 69,060, Schoelcher 69,600, biambetta 66,000, amiral Saisset 65.090, amiral Polhian 63,000, Pelescluze 61,009, Felix Pyat 60 900, Lecroy 60,060, Thiers 57,000, Rane (?) 55,060, loignenux 54,000, Dorian 45,000, Malou 44,000 och Flequet 44,000 röster. Jules Farre säges skola i mergon afresa till Bordeaux, Alla dekreter angående försäljningen 4 lifsmedel ha blifvit upphäfda. Kreatarsmarkraden i La Vilette är åter öppnad. KOPENHAMN d. 11 Febr. (Börstelegr.) Spanmälsmarknaden fast, men lugn; 123 el:s låg 7 rdr 48 sk., 125 cå:s dito 7: 64. HAMBURG d. 11 Febr. (Börstel.) Dikonto 3!1, 92). Fondbörsen fast. Kaffe fast. London d. 11. Consols 92!(,4. Liverpool d. 11. Idag omsattes 10,000 al. bomull vid fast marknad ; middl. Upl. 783 d. Deal d. 11. Vinden ORO. Mulet. Uvarjehanda. En resolverad fru. Pruntimmerna i Teas äro bekanta för sin djerfhet och beslutsamhet, sen för ej längesedan tilldrog sig i en by i närheen af Denton en händelse, som närmar sig det otroga. Till värdshuset i byn anlände nem igen ett riay na nat fruövntimmar mad att van