Göteborgsposten – 13 februari 1871, sida 2

enings fortfarande existens, medelst hållande af möten, dels i staden och dels på landet, vid hvilka frågor rörande folkskolan skulle diskuteras, äfvensom praktiska undervisningsprof uti de till folkskolan hörande läroämnen tillika ega rum. Barbariets tider äro tyvärr ännu ej öfverständna. Vi behöfva alldeles icke för att konstatera detta sorgliga faktum åberopa det härjande krig, som under senaste tiden skakat vår verldsdel i dess grundvalar. Afven i värt land tima då och då händelser, hvilka visa att bildningsarbesdet ännu ej hunnit synnerligt långt bland de varelser, som aflas att butvo ansedda som skapelsens mästerverk. Se här ett slående bevis derpå, hvilket omtalas i Falköpinastidn. för i Lördags: Vid ett bröllop inom Wilske Klefva socken d. 31 sistl. Jan. lärer, enligt berättelse, ett ötvervåld af högst betänklig art blitvit förötvadt. Sent på aftonen nämnde dag infunno sig 12 å 15 bland socknens hemmasöner och drängar, hvilka med gevärsskotts aflossande och oljud galvo sim narvaro tillkanna. På tilltrågan ar några bland bröllopsgästerna hvad de ville, svaraues med skrän och nya gevarssalvor. Den alurige hustadern, som älven gått ut och frågaue fridstörarne hvau meningen var med deras besok, ernöll dervid ett slag at en gevärskolf i hutvudet med den valdsamhet att han dignade ned till marken och måste, badande i blod införas af några bland bröllopsgästerna. Våldsverkarne ryckte nu närmare och omringade huset, hvartöre gästerna måste draga sig in och tillregla dörrarne. Trenne sönsterrutor inskjötos nu i bröllopsstugan på så nara hall att glasflingorna dansade kring hela rummet och forladdningen från ett af gevaren fanns liggande itand på golivet. En allman förskräckelse uppstod i bröllopshuset; ingen vågade närma sig fönstren af fruktan att b ifva traffad ar skott eller stenkastning, hvarmed förstugudörren nu bombarderades med den väldsamhet att klinkan till uensamma lösrycktes. En af väldsverkarne stack in armen genom en inskjuten fönsterruta och knöt hotande handen mot ue innevarande. Från en af bröllopsgästerna blef mössan bortstulen och i den på gåruen betintliga brunnen vraktes en mängd gödsel och aunan orenlighet, hvaraf vattnet under lång tid måste blilva obrukbart. Åudtligen aflagsnade sig valdsverkarne under hotelser att nästa afton återkomma för att bättre fullgöra sitt ärende. Detta förnyade besök uteblet dock af okänd anledning. Det lärer vara antagligt att någon försmådd friare till bruden ställt sig i spetsen för dessa hjeltebragder, till hvilkas utförande han vunnit villiga hanutlangare. Dylika förlustelser lära för öfrigt icke vara sällsporda bland afskummet af socknens ungdom, hvilket dock lyckligtvis tillhör minoriteten. Så gjordes sistlidne sommar af dessa sällar ordentlig hemgång hos en lanuthandlare inom socknen; och äro dessa företeelser så mycket sorgligare som de åtminstone till en del icke kunnat ske utan föräldrars och husbönders vetskap. — Man bor med skäl förmoda uet orteus kronobetjening, hvars nit tör ordning och skick är lika allmänt kändt som värderadt, skall åt dessa våldsbragder egna all den uppmärksamhet som de förtjena och betordra de skyldige till välförtjent näpst. Saken lärer redan vara anmäld för veuerhörande, och då vittnen finnas i mängd, torde nidingarne denna gång hafva gjort hvad de bittert få ångra. Folkskolorna. Vi meddela efter den at regeringen will riksdagen öfverlemnade e stånd: rättelse om hvad i riket och dess styrelse sig tilldragit sedan sista riksdag nedanstående upplysningar om folkskoleväsendets nuv. tillRörande folkskoleväsendets tillstånd vid slutet af år 1869 hafva sammandrag af skolrådens berättelser blitvit genom domkapitlen ingitna. Enligt dessa berättelser funnos vid nämnda tid i hela riket utom Stockholms stad 10 högre tolkskolor, 3382 egentliga folkskolor, af hvilka 2204 voro fasta och 1175 flyttande, samt 3542 småskolor eller tillsam. 6934 tolkundervisningsanstalter. Antalet barn inom skalåldern utgjorde 670.669 och af dessa undervisade: 201, 782 i rasta. 153.445 i flyttande folkskolor, 171,925 i smaskolor, 275 i högre folkskolor, 8,005 vid al männa läroverk, 22,483 i enskilda skolor samt 94 i hemmet; 2616 barn hade saknat undervisning til följd at naturtel och 15,461 af annan anledning. Viv afgang från skolan hade 45,279 barn undergatt prötning och 22,478 efter slutad skolgång begagnat fortsatt undervisning. Folkskolorna i Stockholm bestodo. enligt ötverstyrelsens berättelse, under år 1869 a: 173 vafdelningarmed 175 lärare. Antalet barn, som der undervisades, utgjorde 6732, at hvilka 3117 tillhörde första, 3201 andra och 414 tredje klass. Vid sistl. riksdag beviljades en årlig tillökning at 15.000 rur i de för folkskoleväsendets utveckling och förbättring anslagna medel, och denna summa har a K. M:t blifvit anvisad att utgå såsom bidrag åt 45 församlingar, för att från innevarande år och allt framgent årligen afiöna 169 biträdande lärare samt uppehålla 152 småskolor; och åtnjuta för närvarande 1287 församlingar understöd för 2897 småskolor samt till 269 biträdande lärares aflöning. At de medel. som anvisats för att höja examinerade folkskolelärares löner öfver det stadgade minimum, hafva under nästlidet år 49 församlingar erhållit understöd åt 65 lärare, att årligen utgå; och åtnjuta för närvarande 518 församlingar anslag till detta ändamå. för 625 lärare. Årligt understöd för att höja examinerade lärares löner till minimibeloppet uppbäres för närvarande af 1339 församlingar åt 1841 lärare För ar 1870 hafva ytterligare 51 församlingar tili enahanda ändamål erhållit anslag åt 77 lärare. Samma år hafva 459 församlingar, som i anseende till medelloshet ej kunnat bekosta aflöning till ertorderligt belopp åt sina tolkskolelarare, erhållit sä skilda bidrag med tillsammans 20,000 rdr af det för sådant ändamål beviljade anslag. Höstterminen 1870 uppgick elevernas antal vid folkskolelårare-seminarierna till 559 och vid folkskolelärarinne-seminarierna till 175, eller tillsammans 764. Vid läsårets slut sistl. värtermin undergingo 148 manliga och