Jacl såg förvånad ut. Grace beskref dem efter mr Raby — Jag skulle ej tala mycket om dylika saker, om jag vore som ni, miss, yttrade Juel. Men Graco fortfor med sina frågor och lyckades slutligen locka ur Jael, att ljud liknande hundskall flera gånger blifvit hörda i luften sedan det blifvit mörkt, och att dessa ljud alltid bebådade olycka. — Men, tillade Jael högtidligt, det är inga hundar; det är odöpta barns själar som flyga genom luften till domedag. Denna beskrifning utöfvade den verkan på Grace att hon tviflade på alltsammans. Hon började gnola på en liten aria. Men Jael tystade henne. — Om ni sjunger före frukost, miss, skall ni få gråta innan ni äter er qvällsmat. Under frukosten föreslog mr Coventry miss Carden att gå upp till toppen af Cairnhope Peak och betrakta utsigten. Han sade henne att man äfven kunde se Bollinghope House, hans eget ställe, från denna höjd. Grace samtyckte och bad efter frukosten Jael vara till hands och följa henne. Hon anade med qvinnligt skarpsinne, att mr Coventry, när han pekade ut Bollinghope House för henne från toppen af kullen, skulle vara böjd att fråga henne: Vill ni bli herrskarinna i detta hus? och hon var ej beredd att besvara en sådan fråga just då. Mr Raby föreslog senare att de i hans vagn skulle begifva sig till foten af kullen och att kusken sedan skulle