nen, att vi och större delen af svenska pressen anslutit oss till tanken, att Napoleon skulle haft rätt i att eröfra i Tyskland, likasom man från samma håll vill söka ursäkt för, att Tyskland tager Elsas och Lothringen, i det alldeles obevista påståendet, att Napoleon började kriget, för att eröfia Rhengransen. Hela det politiska system, som Napoleon följt i detta fall, angifver att han ansett hvarje införlifning böra föregås af befolkningens hörande genom al mån omröstning; alt han således aktade folkens ejelfbestämningsrätt, hvilket Preussen visat sig icke göra. Men, som sagt, vi skola återkomma härtill en annan gåg. Då emellertid ett bonapartistiskt kejsardöme nu icke gerna kan ha några usigter för sig, torde den lösning, som Times förordar, vara en utväg till förekommande af inre oroligheter: neml. en moderat republik med hertigen af Aumale till president. Tanken är försonande och skall nog finna anslutning. Af de i Frankrike i förgår försiggångna valen känna vi ännu endast dei nordvestra hörnet företagna, hvilka enl. telegram från Lille utfallit i monarkiskt fredlig anda. I Lyon ha stormande uppträden egt rum mellan de olika valpartierna, hvilka endast kunnat stillas genom militärens ingripande. I Havre, Brest och Bordeaux har valdagen aflupit utan störande händelser. Likaså i Paris, der Favre och Eugene Picard emottagit den erbjudna kandidaturen. I Paris råder den djupaste nöd. Mjölförrådet skulle endast räcka till d. 8 d:a, då lyckligtvis d. 5 d:s 227 jernvägsvagnar med lifsmedel anlände dit. Ministern Maguin befinner sig i Dieppe, der han öfvervakar de dit anländande talrika proviantlasternas försändning till Paris. En af alla försvarsregeringens medlemmar undertecknad proklamation förklarar, att de nedlägga sin myndighet samma dag, som nationalförsamlingen sammanträder. Vi glädja oss öfver, att Favre synes kunna fritvå sig från Gambettas besky att ha varit anledningen till de olyckor drabbat Bourbakis arm. Åtminstone Journal Olficiel i Paris, att fakta be det vapenstilleståndets vilkor ej hat ni inverkan härpå. Försvarsregeringen har emottagit Gambettas afskedsansökan, och har Arago i hans ställe utnämnts till krigsoch inrikesminister i Bordeaux. Kring Belfort dåna ännu krigets åskor. De båda utanfästena Perche, som äro sprängda i klippan, ha dock blitvit tagna, så att sjelfva tästningens fall nu kan anses snarast förestående. 2