Göteborgsposten – 6 februari 1871, sida 1

Lifvets strid 3). Af charles Reade. öfversättning från Engelskan. — Nej, gör detsamma. Men jag är glad öfver att jag skref dit dem, om de gjorde er något godt. — Något godt! De gjordo mig till en ny menniska. Jag var besegrad af föreningarne, jag var modfäld, jog hatade hvarenda menniska. Den gode doktor Amboyno hade gifvit mig arbete, ett arbete som gick ut på ej mindro än att rädda mina kamrators lif. Men jag kundo dot ej; jag hatade dem så djupt. Verlden hade varit så orättvis mot mig, att jag ej kunde löna ondt med godt. Mitt hjerta var fullt af hat och bitterhet. — Det är högst beklagligt — vid er ålder. Men det är verkligen ej att undra på. Ja, ni har blifvit grymt behandlad, tillade Grace i det hennes ögon fylldes af tårar. — Ja, men nu är allt öfverståndet; dessa ljufva ord af er gjorde mig åter till en man. De visade mig att ni tänkte på mig litet. Nu har jag funnit ett sätt att öfverlista föreningarne. Nu är jag på väg att vinna förmögenhet. Vid denna tid nästa år skall jag ej vara en arbetare. Jag skall vara husbonde och arbetsgifvaro. ) Forts, fr. N:o 28.