Göteborgsposten – 2 februari 1871, sida 2

leddes af universitetets rektor, prof. Olde, med skålen för nordens konungar. På denna skål följde det egentliga festtalet, hållet af prof Blomstrand. Sedan talaren egnat några vältaliga ord åt de hädangångnes minne afslöt han sitt töredrag med följande kraftiga ord: Men vår fest är ock en löftets fest: hvad hafva vi väl att lofva? Mycket hafva vi förlorat under det flydda året, många uppfriskande, fosterländska minnen kunna vi ock deritrån hemta — men allt detta förgäta vi, då vi vända våra blickar till den tafla, som utomlands upprullas för oss, ty inför denna krymper sinnet tillsammans. Der vore det förmätet att tälja de enskilues minnen: der måste de ge vika för framtidstankarne. Många lärdomar har denna talla att gimtva oss: af dess ramlande throner må vi lära ess att ej bländas af tolkgunstens irrbloss; krigets fasor lära oss, huru det är stäldt med tiuehvarfvets prisade civilisation: vi ha sett humaniteten trampas under fötterna och den, som berömt sig af att vara civilisationens bangrtörare har gått fram med fräckhet. Men vi ha ej rätt att förtvifla! Frankrike, nu tornedradt och trampadt i stoftet, skall åter höja sig med kraft såsom en elastisk fjeder. Det har fått sina ögon öppnade. De oerhörda ansträngningar, hvaraf det visat sig mägtigt, skola, fastän på krigets valplats fruktlasa, på fredens tatlingsplais finna ett mål, som skall äter höja det öfver Tyskland och låta detta en gång vakua upp ur silt segerrus. Hvad godt hafva vi då att lära af det förflutna året? Kunna vi blott se bort ifrån krigets fasor, så möter oss en hög, upplyftande anblick. Tysklands unge män strömma villigt till tanorna. lifvade ar tanken jå ett enigt Tyskland. Frankrikes söner ofira sig lika villigt för tosterjorden. Ätven hos 19 arhnndradets folk letver fosterlandskanslan! Må vi såsom frie män, hvilka aldrig burit slatvens ok, vackas deraf! — Frankrike, blödande och bjelplöst, blef lemnadt utan bistand af magtiga grannar: hafva vi väl då någon hjelp att vanta utifrån i nödens stund? Nej, vi äro ötverlemnaue åt oss sjeltre — det är en bevisad tanning. Vi hatva vivare sett den gamla regeln besannas, att folken måste vara tullt rustade, tör att kunna föra krig. Siutligen ha vi af ae grundsatser, som Tyskland strängt töljt, lärt, att hvarje vapentör man måste taga till svärdet. Vår konung har nyligen intör svenska folkets sändebud uttalat dessa lardomar vida battre och kraftigare, än jag kunnat: måtte han ej hatva talat för dotva öron. — — Det är en stor, en adel uppgift, som fosterlandskärle sen älagger oss: latom oes i känslan deraf, studenter, ynglingar och män, qvinnor och jungfrur, hvilkas hjerta kanner djupare, frimouigt höja löttets bagare tör — fosterlanuet! Haretter följde skålen for de olriga Nordiska universiteten töreslagen at studentkår rens ordfor. adjunkten Larg; för universitetets prokansler, biskop Flensburg, och rektor, prof. Olde, at fil. d:r Edv. Lindahl; för Akademiska föreningen, hennes gynnare och vänner af fil. d:r P. Sörensson, utl hvilken skål adjunkten Dunr togade en för Lunds stad, såsom föreningens båste vän och sedan derpå skälen tör qvinnan i versifierad form tömts af stud. A. Nordenstedt, forklarades ordet tritt. Utbyten af helsnivgstelegrammer törekommo som vanligt. I den samma afton i Upsala å Gillet firade festen deltogo 2 å 300 personer, deribland omkr. 75 damer. Gillesalen var rikt och smakfullt dekorerad. I fonden höjde sig runstenen, öfver hvilken Carlavagnen blänkte, och i ormslingan voro söljande namn anbragta: Reuterdahl, Tengberg, Virgin, Grafström, Eekersberg, Rabe, Hedengren, Billmarck, Duncker, Hertz, Orla Lehman, IIöjen, IIagelstam, Schweigaard och XIIs Ericson. Doc. Solander föreslog skälen för nordens konungar, doc. Wahlberg tömde minnets bägare for de under året aflidna, doc. Evgström för nordens universiteter, doc. Solander tör Upsala universitets rektor, prof. Ångström, som tackade med en skål för universitetet, stud. af Stockholms nation Isidor Lundström i ett versisieradt föredrag skålen för qvinnan, fil. kand. J. A. IIallgren en skål för Frankrike, hvilken dracks med entusiasm och at åhörarne besvarades med rop på Marseljäsen, som måste gilvas dacapo, o. s. v. Under attonens lopp ingingo helaningstelegrammer från Lund och Kristiania. Riksbankens veckorapport d. 21 sietl. Jan. är at följande lydelse: Utelöpande sedlar 25,595,152 rär 19 öro (— 867,382 rdr 56 öre); depositioner 7,463,381 rdr 22 öre (— 541,973 rdr 53 öre); obegagnade andelar af kreditivoch låneförlag 5,100,992 rdr 78 öre (4997,839 rdr 33 öre); bankens obegagnade sedelutgifningsrätt 14,731,389 rdr 14 öre (4 45,997 rdr 53 öre); metallisk valuta 22,890,918 rdr 63 öre (— 365,519 rdr 23 öre). Carlsdagen firades i Lund sistl. Lördag med en festmiddag å Akad. fören:s societetsJen das summa daltam AA antal