Göteborgsposten – 31 januari 1871, sida 2

bundna hufvuden. Under det att några genom att uppstämma en cång sökte visa sig dugtiga, sökte andra qväfva en mycket misstänkt hosta. Det var ögonskenligt, att de lidit mycket på resan och att de ledo brist på allt. En komite har K. M:t befallt skall tillsättas för att utarbeta ett förslag til fullsvändigande af nu gällande artilleri-exercis-reg!emente för flottans seglande och ångfartyg med anledning af i senare tider tillkommen artillemateriel samt uppdragit åt stationsbesalhafvaren i Karlskrona att utse och beordra ledamöter i denna komite. På grund häraf förordnas komitön att utgöras af ordf. tygmästaren, kom. k. Odelstierna, ledamöter: t. s. besälb:n i exercisskolan, kapt. af Klercker, löjtn. J A. Bäckström och Ekelöf. Komitöns arbeten börja ofördröjligen och fortgå på oråf:s kallelse. Sedan komitån afslutat sina arbeten insändas det uppgjorda förslaget till stationsbefälh. Jernbanetrafiken. Under Dec. månad har trafikinkomsten å linien Ystad—Eslöf uppgått till rdr 20,713: 41 och i Kristianstad — Hessleholmsbanan till 11,019: 88, mot resp. 17,577: 55 och 9787: 52 under Dec. 1869. Eld-våda utbröt i Onsdags elterm. i grossbandl. P. O. Flodins straxt utom Westerås belägna tändsticksfabrik, hvilken, sedan eldsvådan rasat i omkr. 4 tim nar, i det närmaste jemnades med jorden. Beklagligen gör egaren, säger Westm. läng tidn., härvid vj så ringa förlust, då fabriken snart sagdt nyss kommit i full drift och börjat ge reveny, hvartörutom 40 arbetare och barn härigenom komma att sakna arbetsförtjenst och forlorade hvarjehanda förnödenheter. Elden uppkom i kölnans torkrum, som går genom begge väningarna, och spred sig med utomordentlig hastighet genom de eldfängdar materialierna och förvarade eftekterna. Blott 6 lärar stiekor kunde räddas, ty snart vedföll jernbetäckningen, hvarigenom taket och buset kommo i fall låga och blef omöjligt att rädda något synnerligt ej ens af kladespersedlar och andra tillhörigheter, som verkmästare och arbetare hade förvarade på vinden. IIuset byggdes våren 1869 och fabriken sattes i gung samma års sommar. Stora beställningar voro i år gjorda, som nu ej ku: na effektueras, utan måste kontramanderas genom telegram till London och annorstädes. Elden vållades ej af någon explosion eller känd särskild törsumlighet. Fabriken var i länets brandstodsbolag assurerad för 13,750 rdr. Adam Fredrik Norlander, den gamle prestmannen i Ullervad i Vestergötlaud, hvars nyligen timade dödliga frånfälle vi förut omförmält, egnas af en insändare till Mariestads W:d söljanda lesnadsskildring, hvilken utvisar att den hädangångne var en man af åkta gammalnordisk karakter: Han föddes i Mariestad d. 19 Nov. 1789, intogs vid 14 års ålder i Skara skola och blef student i Upsala 1813. Här egnade han sig åt studier för in träde i prestembetet och bemärkt af Upsala domkapitel, förordnades han till biträde åt pastor i Sigtuna, der han var från kort före Jul 1813 till Oktober följande året. Då han sedermera äterkom till Skara i afsigt att ordineras till prest ville biskop Weideman och hans domherrar icke inviga honom. — Goda råd blefvo nu dyra, ty Noriander tillknöt genom vigsel det band, som var emellan honom och C. II. A. Schwartz, född i Greifswald, enka efter veterinärläkaren Lithander, och hvilket band hans både heder och böjelse förbjödo honom upprilva. Norlander, förenad med en maka, måste hafva bröd både åt henne och sig. Hans kraft och litlighet och lefnadsmod gjorde att han vågade sig på hvad försörjningsmedel som helst, blott det var hederligt. Fördomarne som hindra så mången att redligt skaffa sig bröd, och som derföre göra så många till en eländig dagdrifvare, voro Norlander frammande. Dertöre befanns han snart nog para ett slags torpare på hemmanet Ormaslätten under Keuilstorp i Yllestäds socken. Här mötte likvär svårighet att blitva emottagen på dagsverke. En gång skulle s. k. hjelpdagsverke, som vanligen gjordes af qvinnor, lemnas — goltven skulle skuras på herregåruen. Norlander, som ville skona sin hustru, framkom sjelf med skurviskan under armen, men töstes hem igen af husbondens fru majorskan Natt och Dag. År 1821 öppnades för honom en ua ot ljusare utsigt, då han blef antagen till skollärare vi: Husqvarna gevärsfabrik. Har som alltid, upptyllue han med skicklighet och med den honom meutuuda raskheten sina åligganden till allas synnerliga belatenhet. Vid en af de skolexamina, han här höll, tillstaneskom äfven Esaias Tegner, som med glädje bemarkte huru Norlander så väl i disciplinärt som doktrinart afseende väl skötte skolan. Följden at detta sammanträffande blef att han, efter mångårig väntan på prestkragen, fick denna den 21 Juli 1827. En vinterdag derefter var Norlander inne i Jonköping och mötte på torget sin förra husbonde majoren Johan Axel Natt och Dag, då foljanue korta men karakteriserande samtal uppstod: Se, goddag Norlander, huru mår Norlander ? ckar. bra, huru mår majoren ? Na, Norlander är i samma ställning som förut? aIntet alldeles majorn — och härvid lossade Norlander på ytterhalsduken och visade prestkiagen, som han händelsevis hade på sig. s Åh! jag gratulerar, är herr Norlander prest 2 Ja, det är jag herr major-. Ännu i tolt år efter sin prestvigning qvarvar Norlander vid sin beställning vid Husqvarna, men blet 1839 komminister i Sandhem, 1840 i Daretorp, och 1859 i Ullervad, der han slutaue sin bana, sedan han, öfver 80 år gammal, förliden N, Äredag sista gången predikat. Adam Fredrik Norlander var en man, som ingen kände utan att högakta honom. Haus bhiliga, öppna, fria, lefnadsfriska och hurtiga väsen, hvilhet följde honom in i sena ålderdomen, var i högsta måtto tilldragande. Han spred en lagom och passande glädje omkring sig, ehvar han visade sig, hos hög eller låg, rik eller fattig. Spånstig och kry -—Se Ce —