ten af olika förhållanden, att de rörde upp himmel och jord derföre att en arbetare gjorde bättre verktyg och fick högre lön än andra arbetare, men lugnt underkastade sig att en arbetsgifvare förstörde sina arbetares helsa af sparsamhetsskäl? Det tycktes ej vara lönt att förspilla sitt hat på dessa blinda idioter. Han begef sig derefter till våtsliparnes lokal och fann att dessas yrke vore vida mindre förderfligt för helsan än torrsliparnes, ehuru äfven i de förras lokal åtskilliga förhållanden förefunnos som inverkade skadligt på arbetarnes fysik. Bayne gick nu tillbaka till sina böcker och Henry begaf sig vidare till sågsliparne. Det var med ett visst intresse han inträdde i deras rum, ty de hade ett afundadt yrke. De hade under många år varit ledda af Grotait, som ansågs ha ett utomordentligt skarpsinne. Hans förening var en mönsterförening, och genom ett aldrig tröttadt nit och vaksamhet lyckades han hålla antalet at föreningsmedlemmarne nere och priserna uppe — hvilket är det stora ploblemet för alla föreningar. Arbetet var hårdt, men det kunde utföras i en kroppsställning som var gynnsam för lungorna, och alla arbetarne sågo friska ut. Ända hittills hade Silly Billy gått vid Henrys sida som en hund oeh visat ringa eller intet intresse för saken. Hans utseende hade utvisat att hans tankar voro långt ifrån den plats, på hvilken han befann sig. Men så snert han inträdde i sågsliparnes rum, ljus