pligt som bjuder ose att som en man aluta oss omkring vår regering och försvara dess anseende mot inoch utländska Thersiter. Hr Hedin påminte Andra kammaren, att folken kunna bättre umbära regenterna än regenterna folken, men han betänkte icke att det är ett slags personligbeter som de hederliga tolken kunna umbära vida bättre än regenterna: det är just folk af eådant skrot och korn som hrr Hedin, Törnfelt och Jöns Pehrsson. Vi lyckönska regeringen till det sätt hvarpå förenämnde herrar uppträdde i Andra kammaren vid sjelfva början af en betydelsefull riksdag. Saken väckte en oerhörd indignation hos alla kammarens ledamöter som tro att patriotism är något annat än fräckhet, och den bättre delen af landtmannapartiet synes vara bestämd att intaga en position så långt som möjligt från det slags friska luft, som grefve E. Sparre sianer för sig så helsosam att andas, och hvartill vi af allt bjerta önska honom lycka. Blott en enda sak bör i sammanhang med detta obehagliga kapitel tilläggas. Hr Hedins otillbörliga stormlöpning på utrikesministern kommer troligen att medföra en nyttig följd, genom att visa orättmätigheten at de tillvitelser man gjort regeringen för oskicklig undfallenhet mot kabinettet i Berlin. Vi tro oss veta att regeringen som sådan har ingenting dermed att skaffa, och förmodligen kommer det att visa sig att man i afseende på uttrycken i den diplomatiska korrespondensen rörande Postoch Inrikes-tidningar upphöjt en liten gris till rang och värdighet af elefant. LE