Göteborgsposten – 27 januari 1871, sida 2

Den fredlige Bayne kastade en sörtviflad blick på d:r Amboyne. — Jag har omtalat alltsammans för er, sir. Bör ej mr Little vänta tills i morgon och tala vid mr Cheetham om saken? Jag är endast en tjenare och önskar få vara i fred. — ÄAntingen han bör göra det eller ej, tror jag mig kunna svara för att så skall ske. — Jag kan det ej, sade Henry buttert. Jag lemnar staden imorgon. — Åh, det förändrar saken. Men är det nödvändigt att ni lemnar oss så hastigt? — Ja, sir. — Jag är mycket ledsen deröfver. Säg mig ert skäl. Jag frågar det ej af blott nyfikenhet. Henry visade ej sin vanliga öppenhet, då han svarade: — Är det ej tillräckligt skäl att lemna platsen att man försökt mörda mig och nu fråntagit mig mitt dagliga bröd? — Dessa äro verkligen starka skäl. Men å andra sidan sväfvar ert lif längre ej i fars, och ert dagliga bröd har ni ännu qvar, ty uppriktigt sagdt, så kom jag hit i samma ögonblick jag fått höra att ni fått ert afsked för att fråga er om ni vill inträda i min tjenst på samma vilkor som ni haft hos mr Sitem. — Hnru! Vill ni att jag skall bli doktor? — Nej, visst icke. Jag ber er att ni bevisar mig den ynnesten att under en veckas tid försöka min tjenst.