genast, och jeg ämnade bedja er sitta en annan person i hans ställe. — Det är verkligen att taga sig alltför stor frihet att framställa något sådant. — Nej, han har förorsakat så mycket krångel. — Jag ger honom en månads anstånd. Om jag afskedar honom genast kan han stimma mig. — Det ha vi förutsett. Om han stämmer er, kan ni vända er till föreningen och den tar ert parti. Men sliparne komma ej tillbaka förrän Little är borta. — Nåväl, låt det bli så. — Och arbetslokalen blir besatt med föreningens medlemmar. — Har jag tagit hin i båten, får jag föra honom i land. Är det någonting vidare? — Sliparne önskar betalning för en och en half dag. — Hvad menar ni? Skall jag betala dem derföre att de icke arbeta? — Ja, ser ni sir, om vi hade kommit till er, skulle naturligtvis smederna och skaftmakarne betalt sliparne för den förlorade tiden; men som ni nu kom till oss, är det också ni, som skall betala dem. Cheetham såg surmulen ut, men gaf med sig. — Så är det och en annan sak, yttrade Redcar, som kommer till, nemligen extra utgifter för striken-— Hvad menar ni? — Skrifvarearvoden och en liten dusör till vår lagkarl, inalles trettio pund. — Hvad nu, skrek Cheetham, sökande att bekämpa