Göteborgsposten – 24 januari 1871, sida 1

— Har ni kommit för att göra upp er räkning med mig och lemna mig? — Om ni så önskar, sir. — Jag önskar det ej. Huru blir det? — Nåväl, sir, jag säger nu till er hvad ni för en tid sedan sade till mig: bistå mig, skall jag bistå er. — Jag skall bistå er. Bayne höll upp sin hand varnande mot dem båda. — Huru, sir, yttrade han till Cheetham, oaktadt all den erfarenhet ni vunnit? Och ni sedan, tillade han vändande sig mot Henry, ni vill trotsa föreniogarne efter den lexa de gifvit er? — Jag vill trotsa dem så mycket mer efter den lexan, sade Henry och knöt handen. — Gud hjelpe er båda två! sade Bayne och såg riktigt förtviflad ut. — Ni lofvade mig fönsterluckor och en väckare, sir, yttrade Henry till mr Cheetham. — Ja, men ni satte er deremot. — Det var inhan attentatet skedde; — 8å. Fönsterluckor skola bli ditsatta i morgon dag. — Tack, sir. Skulle ni äfven vilja engagera en väktare? — Hm! Ej om ni icko deltar i kostnaden. — Jag skall betala en tredjedel. — Hvarföre skulle jag betala två tredjedelar? Det är ej samma förhållende med detta som med säkerhetslåsar och fönsterluckor: de äro egendom, Men gif mig ett godt dagsarbeto och vi skola ej gräla om väktaren,