Göteborgsposten – 23 januari 1871, sida 3

3 0 : Smånyheter från kriget. General Moltke, som är enkling, lärer, enl. berlinertidnivgar, ha för afsigt att efter krigets slut åte: inträda i det heliga äkta ståndet. Hans tillkomman de grefvinna säges vara en fröken von Vincke. — För kort tid sedan lyckades ett postbud från Rouen att smyga sig igenom den preussiska belagringsarmon och inkomma i Paris. Detta var för honom en ypperlig affar; han medförde nemligen 1406 bref, fick tör hvarje bret 20 fres i porto eller inalles c:a 21,000 rur sv. — Från Mainz skrifves att man der upptäckt storartade tjufverier af Cuassepoi-gevär från 1örrädet. i Welsenau och Membach af från fransmännen eroirade vapen. Genom husvisitationer har man nemligen påträffat öfver 1000 sadana gevär, hvilkas innehatvare blitvit fängslade och vid med dem anställu undersökning tror man sig ha tunnit att de stätt i törbindelse med franska regeringen. Det påstås att vapen från Mainz befordrats till Frankrike. De dela al geväret, som äro törsärdigade at metall, ha blitvit afskrutvade och man tror att de, nedpackade i kistor, tagit vågen till Fraukrike ötver Belgien. Huru än härmed hänger tillsammans, så öfverstiga emellertiv vapenstölderna på jeruvägen alla föreställningar; hela vagnslaster gevär ha blitvit utp undrade och bada civila och militära myndigheter äro på benen tör ut söka upptäcka gerningsmånnen. Man misstänker en jernvägskonduktör som sält gevär till en person tili verhördt billiga priser; de ha inpackats i stora larar och fått passera under benämningen — leksaker. Vackra leksaker! — Det nu pågående krigets fasor synas vissa berlinertideingar annu icke vara tilhäckligt stora. -Berhner Börsen-Zts töreslår i ett af sina senaste nummer att alla med vapen i hand gripna ickefransmän skola hängas, och gläder sig sarskilt åt att en vacker dag tå höra att Garibaldi, dinglaude vid en trädgren, slutat sina dagar! — I en föreläsning. som för kort tid sedan hölls i Paris at M. Oitolan, bestreds med itver den rät preussarne åberopa att arrestera och — såsom ae afven ha hotat skjuta ballongpassagerare som råka falia i deras der. Vanlig mensklighet tyckes bjuda att krigförande armer ej till det yttersta dlaga fördel af sådana olyckor som föranledas at vatten, eld och vind, tör hvilka vi alla äro blotiställda och hittills ba ansetts gifva de som drabbats af desamma rätt att göra anspråk på deltagande af sina medmenniskor — de må na vara fiender till hvarandra eller ej. De faror tör hvilka lnftseglare äro utsatta äro sakert lika mycket värda vårt deltagande, som de faror för hvilka sjömannen år utsatt. och en fallande ballong är nunst lika mycket ett föremål för medlidande som ett sjunkande fartyg. Det talar ej till fördel för ett röradiadt krigtöringssätt, att nationer i våra tider äro långt mindre känsliga för menskligt lidande än deras förlader, hvilka de benämna barbarer. Det fjortonde ärhundradet var ej en period, då mildhetens dygd stod högt. Men belägringen af Soleure år 1318 lemnar ett exempel på att menskliga instinkter fått råda öfver militärisk nödvändignet, efter hvilket vi i våra dagar förgätves skulle tå leta. Hertig Leopold af Österrike, som belägrade staden, hade kastat en brygga öfver floden Aar och på densamma posterat eu stor truppstyrka, hvilken från denna position tillfogade staden stor skada; en plötslig öfversvämning förde bort bryggan med allt det manskap