Göteborgsposten – 23 januari 1871, sida 2

m, att artilleristerna särskilt skulle sigta på dägra synnerligt framstående byggnader. Jetta synes äfven bekräfta sig deraf, att så nänga bomber nedtallit just vid Pantheon, vilket minnestempel träffats och skadats på en dag af tre bomber, och vid Luxembourgspalatset — det förra mausolgen ötver Frankrikes bortgångna stora, det senare den fordna kejserliga senatens samlingsställe. D. 10 d:s skref d:r Russel från Versailes till Times: Fästena Issy och Vanvres äro redan illa ätsångna; Montrouge, från hvars nedbrunna barack rökmoln uppstiga, har försetts med nya kanoner och underhåller en lislig flankeld mot vester. Mont Vajsrien har tills i går, så vidt man kunnat skönja genom den disiga snölusten, häfdat sitt rykte såsom ett väldigt och för motståndaren obehagligt saste; det skjuter åt alla håll såsom ett slags landtmonitor. Fransmännen ha öppnat ett nytt batteri tätt intill jernvägsstationen Camart, förutom det mörsarebatteri, som bestryker Bicvre-platån och gör en utflykt till trakten bakom batterierna till ett vida farligare företag, än ett besök i sjeltva batterierna Förlusterna äro jemförelsevis ringa på tysk sida, men procenten ar de döda är mycket stor i proportion till de sårade, såsom man kan vänta ar en artilleristrid. Det händer, att manskapets kroppar bli sönderslitna och slungade omkring i och utantör batterierna till varning för hvarje åskådare. Den syske militärattacheen, general Guern, är af den asigt, att de franska granaterna explodera bättre, än de preussiska officerarne vilja medgitva; han uppskattar efter noggrann beräkning antalet af de franska granater, som ej explodera, till endast 18 46. I gär sprang en ammuuntionsvagn i ett af de tyska b aucrierna; till valerlag sprangdes ett kruttorn i en transk skans tält intill Biliancourt. Preussarne sjrungo at denna anleuning upp på vailarne t Il sina skansar och hurrade och svangde med mössorna langs hela linien. Jag tror för öfrigt. att preussarne kunna uttömna hela sitt ammunitivnsförråt och l.kval icke tvinga Paris till att falla, sätramt det icke måste duka under för hungern. De franska fästena kunna spara sin eld till viatigare tillfällen, och preussarnes förluster skola bli större, alltsom de rycka narmare, emedan verkningen af vallgördelns och fastanas eld tilltager. Sjellva Paris är icke särdeles brännbart Den foräne Seineprefekten IIaussma n har i detta tall inlagt stor förtjenst, genom att neurifva alla gamla ruckel. som latt kunde fatta eld. Under närvarande förhållanden ligger största delen at hufvudstaden utom skotthåll för preussarne, men alltsom tyskarne vinna mera terräng, skola äfven stadens vigtizare qvarter bli utsatta för en nästan vertikal eld, hvilken kan anställa sorsärlig förödelse. Emellertid skola icke 20,000 bomber vara tillräckliva att förstöra staden sa-om fastning, så länge fåstena och vallgördeln ännu hålla sig. Betolkningen kan söka tilflykt i qvarter, hvilka ligga 900 meter ifrån ve tyska kanonerna, samt i källrar och underjordiska livalf De franska tästena äro förenade genom löpgrafvar, hvilka här och der afbrytas af batterier och flankeras af elden från sjeltva fästena. Fästningsgrafven vid den inre muren har en bredd af 80 fot. Glacisen antages vara starkt underminerad. Om Paris blott hade en garnison af 500,000 man inom sina murar och tillräckligt med lifsmedel och ammunition, så skulle det kunna fortsätta sitt försvar i många månader. Äfven under närvarande förhållanden antaga många tyska officerare, att staden skall kunna hålla sig tills slutet af Februari. Hit till Versailles har ingått berättelse om, att hela batterier fullt utrustade i alla afseenden med hästar, seldon och allt, blifvit från England skickade till Frankrike. Jag vågar icke säga, huruvida detta är sannt, men jag vet, att det berättats hit, och att det väckt stor förbittring i högqvarteret. Ett telegram bar förut berättat, att grefven af Chambord äfven utfärdat en protest mot bombardementet af Paris. Detta aktstycke är dateradt d. 7 Januari och skall troligen icke på något sätt uppmjuka Bismarcks hjerta; det är emellertid af denna lydelse: Det är mig omöjligt att lingre förbli tyst. Jag hade hoppats, att döden af så många på valplatsen fallna bjeltar, att det kraftiga motståndet af en hufvudstad, som är redo att fördraga allt, för att hålla fienden utanför sina murar, skulle ha förskonat mitt land från ytterligare prosniugar; men bombardementet af Paris aftvingar min smärta ett skri, som jag icke kan tillbakahålla. Såsom son af de kristna konungar, hvilka skapat Frankrike, suckar jag vid åsynen af dess olyckor; dömd till att icke kunna afvärja dem genom uppoffring af mitt lif, tager jag konungarne och folken till vittne och protesterar, så högt jag kan inför hela Europa emot det blodigaste och beklagansvärdaste kris, som pågonsin blifvit fördt. IIvem skall tala till verlden, om icke jag, för Clodvigarnes, Clothildes och Genevicves stad, för Carl den Sores, Ludvig den heliges, Filip Augusta och Henrik 1V:3 stad, för vetenskapernas. konstens och civilisationens stad? Nej! jag vill icke se den stad gå nude som en hvar af mina förfäder kunnat kalla min go da stad Paris Och eftersom jag icke kan uträtta mera skall min stämma h rån landsslykten, för att protestera mot mitt fädernes ands odeläg ande; hor skall ropa till bimlen och till jorden, förvissad on möta menniskornas deltagande och väntande allt a Guds rättvisa. Henrik. En annan fördrikven medlem af ett franskt konungahus, prinsen af Joinville, förklarar ett bref, att han af Chanzy blifvit utnämnt : ft nen att han Gamheffas befall