Göteborgsposten – 23 januari 1871, sida 1

Göteborg d. 23 Januari 1871. Väderleken och sjöfarten. Äfven under senare delen af förlidna veckan var väderleken regnig vid 2 å 3 grader öfver fryspunkten, samt omvexlande S. S. V. och 8. 0. vind. Natten till i går inträffade ett ymnigt snöfall hvilket äfven fortfor vuder gårdagen. Som vädret var lugnt föll snön mycket jemnt, hvarigenom ett ypperligt slädföre å:er uppstått. Förbindelsen med hafvet är nu ånyo obehindrad sedan uppsågningen af den nya rännan blifvit fullbordad. Arbetet härmed afslutades i Fredags afton, men rännan var då icke fullt färdig, hvarför arbetet i Lördags på morgonen skulle fortsättas. Då arbetsfolket emellertid nämnda dag utkom till platsen kade ångt. Albion, som följt efter i den nya rännan, på egen hand slagit sig igenom det återstående isbandet och afgått till Hull. I går afgick ångf. Victoria härifrån med full last al spanmäl, tändstickor m. m. till London. Ångf. Baltic blef i Lördags uppsågadt till Skeppsbron, der lasten kommer att lossas hvarefter fartyget skall undergå reparation. i Göteborgs arbetareförening hade igår i Nya Exercishuset sin första sällskapssammankomst under året, hvilken var grnska talrikt besökt. Omvexlande mad sång och musik, utförda af föreningens värderade kapell och känskörer, höllos jöredrag och deklamerades skaldestycken. Ur den af ordf. prof. E. von Schoultz afgifna månadsberättelsen, omfattandej tiden från d. 17 Dec. till d. 11 Jannari framgick, att allmänna kassan halt i inkomst r rdr 889: 25 och i utgifter rdr 901: 24 (deraf hyror 281 rdr och löner 348: 92). — Jjakkassan hade haft i inkomster rdr 198: 36 och i utgister rdr 120: 93. — Byggnadsfonden hade haft i inkomster rdr 162: 10 och i utgitter rdr 21: 62. — För biblioteket, som under månaden utlånat 735 volymer, hade ur allmänna ka-san urgifvits rdr 122: 17. Föreningen skall til nästa Söndag ha ett af sina så mycket omtyckta barngillen, hvars behållning skall tillfal a föreningens sjukkassa. Det första barngillet, Trettondagen, var ända till trängsel besökt af ötver tusen personer. O.n Söndag åtta dagar skall föreningen ha ett allm iut möte, för att, på inbjudaing a! Norrköpinas arbotaretörening, diskutera tölSvarstragan. Med en glädje, hvarom få kanske göra sig en föres ålloing, ha foreningsmedlemmarne emomagit underrättelsen, att föreningen af vederbörande beredning föreslagits skola erhålla ur Renströmska fonden ett bolligt lån at 50,000 rde ull uttörande af sitt byggaad-företag. Med någon otål gher atvaktar man K. M:is sanktion af stadgarne för Göteborgs Folkbank, för att sedan kunna sätta denna samhällsvigtiga institution i verksamhet. De offentliga föreläsningarne. Till de vigtigaste och mest intresseväckande företeclser inom den nyare natursorskn ngens områda hör utan tvifvel den af Charles Darwin uppställda lira om arternas ursprung, som utgjorde föremål för prof. Anderssons sista, i Lördags hållna föredrag. De geologiska forskningarno af en Lyell m. fl. hade ådagalagt att de jordrevolutioner, som hittills försiggått, egt en lokal karakter och att i stort taget jordklotets historia vore redogörelsen för en successiv utveckling af krafter, hvilka voro de samma som ännu i dag finnas och verka. Men borde icke samma törlopp, som egt rum i jordens innandöme, återfinnas på dess yta, i den växtoch djurverld, som lefver på denna? Det var denna af iakttagelser ur egen erfarenbetskrets bestyrkta tanke, som föranledde Darwin att återgå, ehuru i någon förändrad form, till Lamarcks åsigt att den organiska verlden icke varit eller är afslutad i sin utveckling, utan att den från en enkel början öfvergått till den oändliga formrikedom, som nu utmärker densamma. Ur de få prototyper som vid skapelsens gryning förefunnos, ha sedermera alla de otaliga arter, hvilka naturvetenskapen nu åtskiljer, utvecklat sig, och riktuiogen i denna. utveckling bestämmes genom tvenne motsatta lagar) nemligen ärftlighetens och föränderlighehetens, Individen sträfvar att reproducera sig sjelf, men fullkomligt lik blir dock produkten icke, det finnes icke tvenne naturalster som äro i allt hvarandra lika. Naturen, i hvilken en oändlig perfektibilitetsdrift är nedlagd, söker nu att ytterligare utbilda de egenskaper, hvilka genom föränderlighetens moment inkommit) i föremålet och för detsamma äro nyttiga. I följd af ärftlig hetens lag bli dessa en