llandels-underrättelser. Liksom man i militära kretsar mycket sysselsätter sig med frågan, hvad inverkan Paris eventuella fall skall hafva på kriget och dess fortgång, så söker man äfven inom finansverlden göra sig reda för följderna af en sådan händelse. Ifall, såsom börserna äro benägna att tro, freden omedelbart derefter skulle inträda, blir effekten troligen den att de kontinentala tondmarknaderna måste genast tagas i anspråk för franska statens lånebehof. Men äfven om det förstnämnda icke inträffar, utan kriget efter den förutsatta händelsen kommer att fortgå, skall stadens kapitulation möjligen ändock hafva kännbara verkningar på öfriga: länders penningtillgång och diskonto samt på priset af deras fonder. Paris är nemligen den stora reservoaren för en mängd af de värdepapper, hvilka just ega det tvifvelaktigaste värdet; på dess börs trängas egyptiska, turkiska och rumäniska statsebligationer samt jernvägsaktier från olika länder om hvarandra. Dessa hållas nu bundna, utan kommunikation med den öfriga europeiska marknaden, liksom så mycket annat som inneslutes af den tyska cerneringskedjan; men knappt blir kedjan löst innan de komma att spridas allt efter deras beskaffenhet till Europas finanshufvudstäder: egypter och turkar till London, Lombards m. m. till Frankfurt 0. s. v. Resultatet af att denna obligationsmassa kastas in på marknaden blir icke allenast det att värdet af dessa sjelfva sänkes. En hel mängd kapitalister kommer nemligen dessutom att realisera sina innehafvande fonder af annat slag, för att kunna göra sig delaktiga i de nyutbjudna spekulationspapperen, och äfven de förra skola således sjunka i kurs, hvilket prisfall i någon, om ock ringa grad, således kan förmodas sträcka sig till alla de fondmarknader, scm med den parisiska står i vexelverkan. Att detta sätt att leda det kontinentala kapitalet till Frankrike tillika måste antagas föra till diskontons förhöjning är naturligt. Enligt hvad Timest meddelar skall Öfranska banken emittera omkr. 40 mill. fr. i sedlar med tvångskurs, mot hypotek af statens skogar. Såsom vi förut enligt belgiska och tyska uppgifter omnämnt skulle denna tvångsemission varit ämnad utgöra 21 milliard, och man kan icke annat än önska att den senast meddelade underrättelsen är den riktiga. Då franska banken icke är någon statsinstitution måste hypotisireringen väl anses hafva företagits från statens sida till banken, för att denna senare i sin ordning må på den nya trävalutan kunna grunda I förökningen af sin sedelstock. Tanken att föryttra statsskogarne är för öfrigt icke ny; den framlades i redan för längre tid tillbaka af kejsardömets forne finansminister Fould, i afsigt att få jemnvigt i den : redan då sväfvande balansen, samtidigt med projektet att försälja en tredjedel af vissa chaussber (af deras utsträckning i bredd nemligen). Ministern . ansåg dessa i forna tiden, då jorden var billig, ani lagda vägar vara tilltagna i större skala än trafiken kräfde, och deraf härledde sig detta besynnerliga förslag. Huru uttömda franska statskassans tillgångar äro kan man bl. a. döma af följande lilla drag: Frankrikes marintrupper ha under kriget synnerligt utmärkt sig, och regeringen önskade derför belöna dem genom upprättandet af en särskild pensionsfond för deras räkning, Penningar funnos ej att