Göteborgsposten – 14 januari 1871, sida 2

1 N a i a än 200,000 man. Och då det var vigtigast af allt, aw Chauzy förhindrades från att nedbryta tagligen detacherad från Paris. . Etter striden d. 11:te, om hvilken några samlingar ar naturhistoriska 1016141. Från Utiandet. Det är nästan att frukta, att, om fransmännen ånyo skola nödsakas att få se sina jätelika ansträngningar nedbrutna, detta återigen skall härleda sig af indiskretion, af, oförmåga hos vissa att kunna hålla äfven de vigtigaste planer hemliga och af begär hos an: dra att såsom tidningskortespondenter åter så sprida ut dem på nyhetsmarknaden. Så kunde en korrespondent redan d. 4:de Januari okrilva från Lyon till lndey. belge — och det är helt naturligt, att ban ej var den ende, som kände till saken: Enligt den plan, som uppgjoris mellan Gambetta och Bourbaki, skulle denne general, efter det han reusat Vogeserna, ryeka fram mot Nancy, för att afskära den tyska armen vid Paris från dess operationsoch provianteringsbasis. Planen är visserligen djerf och glänsande, men Friedrich Carl skulle ha anat den, om det ar sannt, att preussarne rycka fram i forcerade marecher, för att kasta sig emellan Dijon och Nancy. Hans afmarsch skulle mycket försvaga den tyska Loirearmen och endast lemna hertigens at Mecklenburg armåökår emot Chanzy. Denne senare skulle visserligen kunna understödjas af Mantenffel. Men denne senares torcemarsch mot Loire skulle lemna rörelsefrihet åt våra armöer i norr och Normandiet, och Faidherbe skulle, samlande dem under sitt befal, kunna rikta en hotande rörelse mot Paris. Sådana äro de kombinationer, som våra strateger utstakat på krigets stora schackbräde. I general Chanzys rapport om sin armås nederlag d. 11:te heter det ätven uttryckligen: -Emot ose stod Friedrich Carl, hvilken icke, såsom man förmodade, atmarscherat österut. Detta anger, att man å fransmännens sida trott, det Bourbakis framryckande mot öster skulle draga prins Friedrich Carl från storhertigen, så att Chanzy skulle kunna få lätt spel med denne och derpå skynda Paris till undsättning. Möjligen skulle denna plan kunnat lyckas, om icke samtidigt från Bordeaux utspridis, att Chanzys arwe utgjorde ej mindre — — storhertigen samt operera i belägringsarmåns rygg vid Paris, hvarigenom sjelfva belägringen kanske måst uppphäfvas, så var det klart, atv prins Friedrich Carl, sedan man å tysk sida val fått aning om fransmännens planer, tog sitt parti och skyndade med storhertigen emot Chanzy, hvilken tydligen, att döma at hans rapport, halft en oväntadt manstark fiende emot sig. I rapporten säger Chanzy, att tagna preussiska sängar förklarat den tyska hären utgöra omkring 180,000 man. Om än denna siffra ar något öfverdrifren, kan man dock beräkna den tyska armöstyrkan till väl 150,000 man krigsvana trupper. Nu är det äfven ingalunda så säkert, att Chanzy verkligen halt noder sig 200,000 man, fastän det så uppgifvis i franska berättelser, hvilka gerna bruka öfverdritva. De stridskrafter, som å båda sidor stått emot hvarandra, tyckas således icko ha varit så olika till numerären, som förut trotts, då det hette, att Friedrich Carl endast kunde få ihop 100,000 man. Prinsen synes således hafva fått förstärkning, annärmaro detaljer saknas, än de uti Chanzys rappot innehällna, synas tyskarne verkligen d. 12:te, i Thorsdags, hafva fortsatt sitt sramryckande mot Le Mans, hvilken stad — tannolikt den del deraf som ligger öster om Sarthefloden — togs af 3:dje och 9:de hå rerna under prins Friedrich Carl. Samm: otficiela telegram från Versailles, som berättar detta, antyder dock, att tyskarnes högra fly gel, under storhertigen, ännu samma dag hade en naturligtvis segerrik kamp söder om Sain Corneille, således nära Monttort. I Le Mans hade som bekant hopsamlat: betydande törråder, dels för den stora franskt arm6ens räkning, dels för Paris, ifall dei skulle kunna undsätta hufvudstaden. At dessa nu falla i tyskarnes händer, är en sto förlust för fransmännen, hvilka dock antagli gen bunnit föra undan större delen. Skulle emellertid detta nya nederlag fö Chanzy bekrätta sig i den stora utsträckning som man har skäl att befara, så måste hop i pet vara ute för fransmännen att åtminston genom Chanzys armå kunna undsätta Paris och af de andra franska armeerna är hel viset ingen tillräckligt stark. för att kunn